"Det finns en magi i att starta ensam och sedan hamna i en klunga med någon från andra sidan jorden – och att tillsammans ta sig an den långa resan runt Vättern", säger Oskar Sundblad.
För många är Vätternrundan en kamp mot trötthet, men också en chans att uppleva magin i att cykla genom natten, se solen gå upp över Vättern och känna gemenskapen med medcyklister från hela världen. En som är stormförtjust i det här konceptet är Oskar Sundblad, som sedan 2021 är vd för Vätternrundan.
– Innan starten finns förväntningarna, men under loppet undrar man “Varför gör jag det här?” När jag gick i mål efter mitt första lopp (2003) tänkte jag: “Det här ska jag aldrig göra igen”, säger Oskar Sundblad.
Klicka här om du vill läsa mer om, eller anmäla dig till, världens största motionslopp!
Oskar Sundblad, vd för Vätternrundan.
Det dröjde dock bara någon halvtimme innan den känslan hade vänt och han längtade efter att få göra om det. För varje gång han har cyklat de 30 milen har passionen för loppet växt, och sedan han blev anställd av Vätternrundan har det nått ytterligare en dimension.
– Som deltagare upplever man förstås mest det fantastiska med loppet, men när man jobbar med det förstår man att Vätternrundan är något mer, något som går rakt in i den svenska folksjälen, säger han.
Folkhälsa och ideellt engagemang
För precis som Oskar Sundblad är inne på är Vätternrundan inte bara en cykelutmaning i mitten av juni – utan ett verktyg för bättre folkhälsa. Grundarna Sten-Otto Liljedahl och Ewert Rydell insåg redan 1966 att fysisk aktivitet behövde få en större plats i människors liv, och det är precis vad Vätternrundan har bidragit med i 59 år.
– Det viktigaste är inte loppet i sig, utan all träning som sker innan. Vätternrundan ger många en anledning att röra på sig och sätta upp ett mål med sin träning, säger Oskar Sundblad.
En studie som gjordes förra året på de 13 största motionsloppen i Sverige visar att de tillsammans bidrar med 9,5 miljarder kronor i folkhälsovinst – i exempelvis minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet och i minskade kostnader för sjukvård samt sociala försäkringar. En genomsnittlig deltagare på något av dessa lopp bidrar med omkring 12 500 kronor i samhällsekonomisk vinst, och det finns skäl att tro att den siffran är ännu högre för Vätternrundan.
– Gissningsvis förbereder sig personer som ska cykla över 30 mil mer än den som anmält sig till ett lopp på en mil, säger Oskar Sundblad.
Klicka här om du vill läsa mer om, eller anmäla dig till, världens största motionslopp!
Så här fint kan det vara när man cyklar Vätternrundan.
Ett av loppen som ingår i Vätternrundan-veckan är MTB-vättern.
Den 13-14 juni är det dags för årets Vätternrunda.
Ger cirka tio miljoner kronor till idrotten
Utöver folkhälsan är Vätternrundan en viktig resurs för idrottsrörelsen. För vad många inte känner till är att loppets överskott går tillbaka till idrottsföreningar, vilket gynnar allt från ungdomsidrott till breddmotion.
– Vi drivs helt ideellt. Det finns inga privatpersoner eller bolag som skor sig på det här. Varje år fördelas omkring 10 miljoner kronor till föreningar, förklarar Oskar Sundblad.
För Motala och övriga regionen är loppen dessutom en ekonomisk motor. Runt 100 000 personer, från cirka 70 nationer, besöker kommunen under cykelveckan i Motala och bidrar till en turismomsättning på cirka 100 miljoner kronor per år.
– Jag blir stolt när man pratar om hur enormt mycket Vätternrundan faktiskt betyder, och på så många olika plan, säger Oskar Sundblad.
Naturupplevelserna under Vätternrundan är något utöver det vanliga.
Grunden till de här positiva effekterna är alltså ett mer än 30 mil långt motionslopp på cykel, men det är trots allt inte vilket lopp som helst. Fråga bara Oskar Sundblad.
– Att rulla genom en svensk sommarnatt är en obeskrivlig känsla. Stundtals under loppet är det kaos och ibland total harmoni. Det finns en magi i att starta ensam och sedan hamna i en klunga med någon från andra sidan jorden – och att tillsammans ta sig an den långa resan runt Vättern, säger han.
Klicka här om du vill läsa mer om, eller anmäla dig till, världens största motionslopp!
Rolig fakta
Under loppen delar Vätternrundan ut...
...170 000 släta bullar.
...10 000 kg bananer.
...3 000 kg saltgurka.
...20 000 liter sportdryck.
...100 000 koppar kaffe.
...1 000 kg medaljer.
Deltagarfakta:
– 50 procent av de anmälda cyklar i år Vätternrundan för första gången i livet.
– Under Cykelveckan deltar cyklister från över 70 nationer. Flest utländska cyklister kommer från Tyskland, Norge, Danmark, Finland och Storbritannien.
– Vätternrundan har en pionjär, Stig Johansson från västgötska Fagersanna, som har cyklat ALLA rundor sedan starten 1966.
Här är samtliga lopp under Vätternrundan-veckan
Vätternrundan (315 km) – 13-14 juni
Halvvättern (150 km) – 7 juni
Tjejvättern (100 km) – 7 juni
Vätternrundan 100 km – 7 juni (Från 12 år och det är möjligt att cykla med elcykel)
MTB-vättern – 6 juni (MTB-lopp med banor i olika längd, från 8 år)
Minivättern – 8 juni (Cykellopp för de yngsta deltagarna)
Under Vätternrundan kommer deltagare från cirka 70 nationer.