Många mittenväljare skulle förmodligen föredra Nikki Haley, om de bara får chansen.
Minns ni frasen? "Nu tar vi tillbaka vårt land!" Det var så sverigedemokrater brukade uttrycka sig förr, mindre ofta så i dag.
Nu är det istället precis så Donald Trump uttrycker sig, efter att ha vunnit det första republikanska primärvalet i Iowa. Och vilken seger! Trump fick över 50 procent, vilket inte någon lyckats med tidigare.
Men det intressantaste är att storsegern egentligen inte var särskilt överraskande. Större intresse vädrades då över att Trumps främsta utmanare Nikki Haley fick mindre än tjugo procent och (med liten marginal) fick känna slagen av Ron DeSantis i kampen om andraplatsen.
Från att tidigare ha varit något av favorit anses nämligen DeSantis numera obrukbar som alternativ till Trump. Han är helt enkelt för konservativ och skulle sannolikt också ha små chanser mot Joe Biden i presidentvalet. Haley anses däremot ha lätt att attrahera mittenväljare.
Fast då måste hon förstås blir Republikanernas presidentkandidat och då ser det sämre ut. Först måste Haley vinna i New Hampshire på tisdag, vilket visserligen mycket väl kan inträffa i den relativt liberala delstaten. Därefter helst göra om bravaden i South Carolina. Under andra omständigheter borde det ha varit en lätt match eftersom South Carolina är hennes egen hemstat, men ska man tro opinionsundersökningarna leder Trump också där.
Inte heller tycks det hjälpa att Haley enligt många opinionsmätningar anses ha större chans att besegra Biden än Trump. Republikanerna vill ha Trump i alla fall. Alla hans famösa uttalanden, alla rättsprocesser och alla hans lögner – framför allt att han egentligen vann presidentvalet för fyra år sedan – tycks sakna betydelse.
Därmed utgör faktiskt högerväljarna en spegelbild av vänsterväljarna. Identitet blir viktigare än sakpolitik och vad som är sant och falskt plötsligen en relativ fråga. Inom den vänstervridna så kallade wokeismen anses det nästan lika viktigt vem som säger något än vad som faktiskt sägs. Eller så kan man göra som den numera avgångna rektorn för Harvard Claudine Gay som hävdade att antisemitism kunde vara en fråga om "kontext".
Vänstern definierar sig mot högern och högern definierar sig mot vänstern – så ser dagens polariserade samhällsklimat i USA ut. Det har påverkat också vanliga väljare, men inte mer än att många varken känner sig hemma inom den nya högern eller den nya vänstern. Det borde gynna Haley, men gör det inte just nu eftersom hon förstås måste övertyga den egna republikanska högerflygeln som hellre identitetsröstar på Trump.
Räcker det för Joe Biden att vara det minst dåliga alternativet för att kunna vinna valet?
Till detta ska läggas att hur populistisk Trump än är, så har han lyckats göra inbrytningar bland traditionella arbetarväljare, som annars har röstat demokratiskt sedan 30-talet. I den meningen kan man säga att många faktiskt klassröstar på Trump, i protest mot hur Demokraterna i stor utsträckning blivit ett parti för välutbildad medelklass på öst- och västkusten. I en politisk värld av opinionsundersökningar, taktik och spel bakom kulisserna anses Trump paradoxalt nog också ärlig i sin framtoning.
Fast i protest mot Trump röstade säkert också många på Biden i förra valet. Och det är väl den sittande presidentens största problem i årets val. Han är av olika anledningar, och kanske inte alltid helt rättvist, en ganska impopulär president. Kommer väljare då åter att rösta på honom, eftersom han trots allt fortfarande är mycket bättre än Trump?
Eller kommer de att stanna hemma på sofflocket den här gången?