Det är knappt att kabinpersonalen på SAS-flyget hinner köra ut matvagnen efter starten från Stockholm innan det är dags att plocka ihop och förbereda för landning. Men så tar det bara en knapp timme mellan Arlanda och Oslos flygplats Gardermoen.
Det är dock inte bara geografin som präglas av närhet – i en del fall framstår de nordiska länderna nästan som en enhet. Ett utryck för det är just flygbolaget SAS, som bär den svenska, norska och danska flaggan. Det närmaste Sverige kommer ett nationellt flygbolag är skandinaviska SAS. Och att vi i den svenska nationalsången sjunger "ja, jag vill leva jag vill dö i Norden" utan att lyfta på ögonbrynen kan ses som ett annat uttryck för den självklara samhörigheten mellan länderna i norra Europa.
I en undersökning genomförd på uppdrag av Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet har det även framkommit att det finns starkt folkligt stöd i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Island, Färöarna, Grönland och Åland för nordiskt samarbete. I studien, som publicerades i slutet av förra året, konstaterades att: "Över 90 procent av befolkningen menar att det är viktigt eller mycket viktigt med ett nordiskt samarbete." Vidare skrivs att: "Två̊ tredjedelar önskar ännu mer nordiskt samarbete. I alla länder är det en majoritet som önskar mer samarbete."
Vad för typ av samverkan är det då de tillfrågade vill se? Enligt undersökningen anses försvars- och säkerhetsfrågor viktigast.
Väl av flyget och på plats i Oslo stod också nordiska försvarsfrågor i centrum. På det norska parlamentet – Stortinget – arrangerade den konservativa gruppen i Nordiska rådet ett seminarium om Nato.
Några av slutsatserna från mötet beskrev Moderaternas försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark på Facebook: "Det finns en bred insikt i att en väpnad konflikt i vårt närområde oundvikligen kommer att påverka och involvera alla länder runt omkring. Vidare att de olika regionerna hänger ihop: Svarta havet med Östersjön med Arktis. Slutsats: Det krävs fördjupat samarbete. Säkerhet syftande till fred stavas enklast med fyra bokstäver. Nato."
Med utgångspunkt i undersökningen från Nordiska rådet verkar det finnas ett brett stöd för utökat försvarssamarbete. Men när det kommer till frågan om svenskt Nato-medlemskap blir det inte lika entydigt.
Som tidigare har uppmärksammat på ledarsidan (NT 9/1) är svensken svårtolkad i fråga om Nato. Det märktes i en opinionsundersökning från Ipsos (DN 6/1), som visade att 31 procent av befolkningen vill att Sverige ska gå med samtidigt som 46 procent svarade att Nato hjälper i vilket fall som helst. Vi förväntar oss medlemsförmånen utan ett medlemskap.
Kring fördjupat nordiskt försvarssamarbete verkar det däremot inte finnas samma oklarhet. Men här finns en annan motsägelse. När Norge och Danmark redan är Nato-medlemmar är det svårt för Sverige att fördjupa samarbetet och ingå avtal utan att samtidigt närma sig Nato.
Är det då rimligt att ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete – som många uttryckligen önskar – begränsas av att Sverige vill stå utanför Nato – som vi ändå förlitar oss på? Är svaret ja på den frågan behövs ett ordentligt försvar, mot oss själva.