I veckans nummer av den vetenskapliga tidskriften Nature tvistar de lärde om det finns en maxgräns för hur gammal en människa kan bli. En del forskare menar att gränsen är vid 115 år, andra säger 128 år (Sveriges Radio 29/6).
Tyvärr är det smärtsamt uppenbart att de internationellt erkända forskarna inte har granskat den svenska folkbokföringen innan de satte sig ner och skrev. För en kvinna från Turkiet som bor i Sverige är enligt folkbokföringen född den 1 juni 1899 (TT 17/4). Det gör henne till världens äldsta person – något som inte erkänns av andra än Skatteverket. Enligt ett uttalande från en av hennes närstående är hon minst 30 till 35 år yngre än vad som är angivet i folkbokföringen (Nyheter24 1/6 2016).
Det är visserligen upp till var och en att välja vem som är mest trovärdig – kvinnans familj eller Skatteverket. Men det bör stå tämligen klart att världens äldsta person inte bor i Sverige. Det som däremot har bosatt sig i Sverige är en osäkerhet kring folkbokföringens tillförlitlighet.
Det är en oroväckande utveckling när hela det svenska myndighetsmaskineriet bygger på att människor anger rätt ålder. Varje felaktig ålder är som grus i det maskineriet.
Om felaktiga åldersangivelser får passera kan det lätt börja knorras om att i Sverige ska deklarationen in i tid och inkomsten skattas bort utan pardon men att höfta eller ljuga om åldern får passera. När plikter och förmåner ofta är kopplade till ålder – som skolplikt och pension – blir fel i folkbokföringen dyra, i dubbel bemärkelse.
***
Det fortsätter att storma kring den muslimska friskolan Kunskapsljuset i Hageby. Den har nu haft påhälsning av Skolinspektionen, som till slut har granskat verksamheten. Resultatet var skarp kritik på nästan alla punkter och hot om vite. Folkbladet citerade under torsdagen Skolinspektionens granskning: ”Tillsynen visar att skolan i praktiken saknar de personella förutsättningarna som krävs för att bedriva en verksamhet i enlighet med skollagens krav.” Och så fortsatte det. Det är allvarliga brister i undervisningen, studiero saknas och kursplanen frångås.
Huvudmannen för Kunskapsljuset Isam Bardaqji, som uttalade sig i Folkbladet, var dock tacksam för granskningen. Han sade att: ”Vi ser fram emot en skön sommar och kommer jobba ännu hårdare för att utbilda våra elever till kunniga och ansvarstagande individer när höstterminen startar i höst.”
Det framstår som att det är två väsensskilda världsbilder som möts. Skolledningen har en uppfattning om hur det är ställt och Skolinspektionen har en helt annan. Om det på Kunskapsljuset tas lätt på vad Skolinspektionen och läroplanen säger är det inte så konstigt att det har uppstått ett kunskapsmörker.
***
Den här tiden på året brukar den lovande ungdomen uppmanas att inte sitta bort sommarlovet framför tv:n eller datorn. Men om ungdomen stannat lite längre framför tv:n år 2010 hade det kanske varit ett problem mindre i dag.
Under år 2010 sändes för första gången programserien ”Felix stör en ingenjör”. TV4 beskrev att i programmet skulle Felix Herngren ta sig till ”skyskrapornas Shanghai, vidderna på Namibias sanddyner och Jamaicas ökända Trenchtown för att möta människorna bakom tekniken”. Delfinansiär till programmet var branschorganisationen Teknikföretagen.
Anledningen till att industrin hostade upp pengarna var att arbetsgivarna ville locka fler till att bli ingenjörer. Kanske valde också några teknikspåret efter serien, men det räckte inte.
Enligt Arbetsförmedlingen är det nu stor brist på samtliga kategorier av civil- och högskoleingenjörer. Det största behovet finns inom bygg och anläggning – det område som regeringen klagar på för att det tar sådan tid att bygga bostäder.
Det talas storstilat om att det ska byggas fler bostäder, bland annat i Norrköping, men vem ska göra det? Kompetensförsörjningen inom byggsektorn har hamnat i skymundan. I dag efterfrågar också byggföretagen bostadsforskning som inte finns.
Bostadsbyggandet grundläggs i skolan, eller i det här fallet möjligen framför tv:n.