Israels ambassadör Ziv Nevo Kulman.
Förra gången jag intervjuade Israels ambassadör i Sverige Ziv Nevo Kulman var inte så långt innan Hamas fruktansvärda attack 7 oktober förra året. Fast det känns som en helt annan tid. Då gick det att skämta och när jag undrade huruvida ambassadören hittat en ny pojkvän (han hade uttryckt förhoppningar i en annan intervju) brast han ut i skratt.
Som homosexuell med förkärlek för vegetariansk matlagning framstod Ziv Nevo Kulman som en typisk representant för det moderna, liberala Israel. Motsättningarna mellan israeler och palestinier då framstår nästan som obetydliga i dag. Han berättade också att bortom kärvande politiska förhandlingar fanns det goda kontakter på gräsrotsnivå i civilsamhället. Israeler och palestinier samarbetade bland annat i miljöfrågor, inte minst vad gäller vattenförsörjning.
Så icke i dag. "Det finns en ömsesidig misstro" säger ambassadören sorgset. Och inte blir det väl lättare när den flämtande vapenvilan mellan Israel har brutits, efter israeliska flyganfall natten innan, tänker jag. Om nu inte vapenstilleståndet redan brutit samman. Successivt hade många ur den israeliska gisslan släppts, men långtifrån alla och Hamas ställde besvärliga krav för att släppa de sista.
"Naturligtvis är vi glada för alla levande ur gisslan som släppts, men sättet det gjorts på har gjort många israeler upprörda" säger Ziv Nevo Kulman. "Magra och misshandlade människor, men som fått mer mat den sista veckan för att inte se allt för eländiga ut."
Vi har alla sett det bedrövliga spektaklet, där Hamas försökt göra frisläppande till propagandauppvisningar. Därmed har vi samtidigt påmints om vilka vi har att göra med, vilka terrorister det faktiskt var som överföll, mördade och tog gisslan 7 oktober. Många israeler har sedan dess avlidit i fångenskap och nu kan man undra vilket öde som väntar de som fortfarande lever.
"Israel har tre mål" förklarar ambassadören. "Först och främst att befria gisslan. Därefter att eliminera Hamas som politisk kraft. Och slutligen att förstärka skyddet av Israels gränser."
Redan det första och andra målet kolliderar emellertid med varandra. Alla var inte överens om att sluta en vapenvila med Hamas över huvud taget. Andra att man borde ha gjort mer för att bevara den senaste, så att alla i gisslan kunde befrias.
I skrivande stund hade det gått över två veckor sedan vapenvilans första fas löpte ut och Hamas har nekat till att förlänga densamma. Det går att förstå både det israeliska dilemmat och frustrationen över situationen. Med alla dödsoffer efter de nya bombningarna i minnet kan samtidigt den gängse bilden av situationen i Gaza behöva nyanseras.
"Det har förts in 25 200 lastbilslaster med humanitär hjälp, men Hamas lägger beslag på många för egen del. Mycket säljs sedan med god vinst på marknaden" säger Ziv Nevo Kulman. I den meningen har Hamas återuppbyggt förråden och kan nu hålla ut under månader. Samtidigt har den hjälp som kommit fram ändå gjort stor nytta. Nödsituationen har förbättrats betydligt. I sammanhanget passar ambassadören både på att tacka för den svenska hjälpen (den har fördubblats) liksom att Sverige avbrutit samarbetet med FN:s kontroversiella biståndsorganisation UNRWA.
Däremot ger han inte så mycket för arabländernas förslag till långsiktig fred. Israel tror istället på Donald Trumps förslag, men går inte med på någon eventuell folkfördrivning. "Däremot kan vi hjälpa dem som frivilligt vill lämna Gaza."
Ja, var nu de ska ta vägen, funderar jag. Grannländerna verkar inte så förtjust att ta emot många flyktingar. Säkert inte några europeiska länder heller.
Det märks att ambassadören nu väger sina ord på guldvåg. För Israel är oerhört beroende av USA:s stöd för sin existens. Vi vet ju själva hur besvärlig situationen har blivit i Europa efter Trumps närmande till Ryssland. Israel vill för liv och pina inte riskera något. Ziv Nevo Kulman nöjer sig därför med att säga att den amerikanske presidenten "tänker utanför boxen."
Ändå. Många har kritiserat och kritiserar den israeliska politiken. Har ambassdören någon förståelse för denna kritik?
"Rätten att framföra kritik är legitim" säger han. "Även i Israel är det många som är av annan åsikt än regeringen. Det är så det ska vara i en demokrati. Vad jag inte tycker om är dubbelmoralen. När vissa är snabba att onyanserat kritisera Israel, men ägnar långt mindre intresse åt Hamas."
Det kan jag själv hålla med om. Låt oss inte glömma att Hamas är en terroristorganisation. Alldeles oavsett om man tycker att Israel gör rätt eller fel i det enskilda fallet, kommer knappast någon verklig fred att vara möjlig så länge Hamas tillåts verka i Gaza.