Successivt har frågan om flygförbudszoner (no fly zones) blivit allt viktigare att besvara. Ukraina har bett Nato införa sådana i stort sett så länge kriget pågått, men hittills har Natos svar varit nej. Man vill inte riskera att hamna krig med Ryssland.
Det kan man förstå och i grunden är det en rimlig hållning. Nato försvarar sina medlemmar med alla medel, men har inga skyldigheter att hjälp andra nationer. I umgänget med i synnerhet kärnvapenstater som Ryssland är till och med försiktighet att rekommendera – vilket förvisso skapar problem inte bara för Ukraina, utan även andra allianslösa stater som till exempel Sverige.
En annan fråga är däremot om flygförbudszoner verkligen handlar om egentliga krigshandlingar. Hittills har Ryssland i relativt begränsad omfattning använt sig av konventionella bombanfall med flyg, men de fall som uppmärksammats handlar i praktiken om vad som brukar kallas terrorkrigföring. Det är verkligen inte fråga om några precisionsanfall, utan ryska flygplan släpper tvärtom så kallat dumma (alltså inte målstyrda) bomber från flygplan. Framför allt är det bostadsområden som angrips, ofta med många döda och skadade civila som följd.
Därför skulle införandet av flygförbudszoner i någon form egentligen inte innebära att Nato (eller andra stater) aktivt deltar i kriget. Bara att man i praktiken förhindrar eller försvårar terrorkrigföring mot civila. Också Ukraina riskerar faktiskt att drabbas, för eftersom det är omöjligt att veta vilka uppdrag olika flygplan har kommer alla att tvingas stå kvar på marken.
Alternativet är att Europa (och USA) tillåter allt grövre angrepp mot civilbefolkningen. Till sist riskerar situationen att få folkmordsliknande konturer. Ska vi verkligen tillåta sådana händelser mitt i Europa? Vad kommer en sådan utveckling att innebära för Natos trovärdighet? Slagorden "aldrig mer" klingar hur som helst allt falskare.
Слава Україні! Героям слава!