Nyligen lämnade Roger Richthoff Sverigedemokraterna och blev politisk vilde i riksdagen, efter hotet om uteslutning. Sverigedemokraterna inledde ett uteslutningsärende efter att Richthoff spridit Moskvapropaganda på internet.
Det ovanstående är illa nog, fast riktigt illa är att Richthoff fram till sitt avhopp representerade SD i riksdagens försvarsutskott och tidigare också var partiets försvarspolitiske talesperson. En position han ärvt efter att företrädaren Mikael Jansson (partiledare före Jimmie Åkesson) lämnat sitt parti till förmån för den extremnationalistiska utbrytningen Alternativ för Sverige. Janssons belönades för övrigt raskt av Moskva med en bjudresa till den ryska huvudstaden, där han lätt och ledigt kunde umgås med andra utländska hel- och halvextremister på en säkerhetspolitisk konferens organiserad av Kreml.
Alla med minsta vett inser faran i att Jansson agerat försvarspolitiskt lösmynt i umgänget med sina ryska värdar. Inte för att han nödvändigtvis haft kännedom om några större försvarshemligheter, men vilken medlem av försvarsutskottet som helst är förstås en potentiellt viktig informationskälla i sig och Lede Fi lägger som bekant pussel.
Richthoff sitter rimligtvis på liknande information, vilket inte automatiskt gör honom mer till landsförrädare än vilken moderat eller centerpartist som helst, men däremot ett potentiellt säkerhetsproblem – givet hans umgänge. Richthoff har gett uttryck för sina åsikter på Perspektiv tv och Swebbtv. Som gammal yrkesofficer är han kunnig i försvarsfrågor, men (i bästa fall) hopplöst politiskt naiv i sin "förståelse" för Moskva. Båda kanalerna ovan brukar för övrigt hänföras till en mer eller mindre förvirrad så kallad alternativhöger, fast problemen går mycket djupare än så.
Perspektiv tv har grundats av redaktionsmedlemmar från extrema Nationaldemokraternas tidning Nationell idag. Samma personer återfinns ofta också i andra publikationer, som Nya tider – vars chefredaktör Vavrinec Suk (mer känd som Vavra Suk) tidigare också var chefredaktör för Nationell idag och som av en tillfällighet dessutom agerat rysk "valobservatör" 2018 och 2020. En av flera svenskar som skamlöst sålt sig till Moskva.
I Dagens Nyheter har Adrian Sadikovic förtjänstfullt klarlagt vilka svenskarna är som åkt på olika propagandatillställningar i öst och tackat för bjudresorna genom att berömma uppenbart riggade val till olika församlingar (bland annat på det illegalt annekterade Krym). Den tidigare riksdagsledamoten Pavel Gamovs (SD) eskapader har på ett underhållande sätt avhandlats i Nyheter Idag och förutom Suk representeras så kallade alternativmedia av Sanna Hill (ansvarig utgivare för Exakt24) och Magnus Stenlund på Swebbtv.
Samt inte minst Erik Almqvist, chefredaktör för Exakt24, men framför allt känd för den famösa så kallade järnrörsskandalen för tio år sedan. Vid tiden innehade Almqvist den höga positionen som Sverigedemokraternas talesperson i ekonomiska frågor, men fick snart lämna partiet och flyttade så småningom till den Moskvavänlige Viktor Orbans Ungern.
Hela tiden går orden "före detta sverigedemokrat" igen, vilket ju inte är så konstigt för SD har blivit riktigt bra på utrensningar. Men innebär detta att personerna i fråga inte hyrde Putinvänliga åsikter tidigare? Varför skulle det inte kunna finnas ytterligare (dolda) putinister kvar i partiorganisationen och vad innebär detta för Sverigedemokraternas förtroende i säkerhetspolitiska frågor?
En av de så kallade valobservatörerna representerar emellertid en potentiellt mycket större risk än aldrig så ideologiskt förvirrade sverigedemokrater i förskingringen. Den för allmänheten okände Gregory Simons har agerat på Moskvas uppdrag såväl 2019 som förra året, men har tidigare arbetat på Försvarshögskolan i flera år. Han tvingades sluta efter att ha gett uttryck för demokratifientliga åsikter i den ryska propagandakanalen Sputnik, men har sedan dess kunnat fortsätta bedriva karriär på andra håll och är i dag forskare vid Uppsala universitet.
Alla dessa händelser påvisar att uppmärksamheten kring extremistiska uppfattningar varit alltför svag. Det går också att dra paralleller till kommunisthotet under kalla kriget, samtidigt som många då helt öppet kunde dra en lans för diktaturerna i öst jämsides med uppburna positioner i samhället. Då var många naiva snarare än riktigt farliga i sig, men de gjorde sig likväl till goda propagandister för demokratins fiender.
Landsförräderiet kan ta sig många uttryck men förtjänar alltid att bekämpas.