Rassemblement National blir Europaparlamentets enskilt största parti, men Marine Le Pen förblir relativt isolerad.
Det gick bra för moderata högerpartier. För även om de svenska Moderaternas framgångar inte imponerar, är det faktiskt så att deras (och Kristdemokraternas) partigrupp i Europaparlamentet EPP går fram. Lite grand åtminstone, med nio mandat.
Huruvida det gick bra eller dåligt för de svenska Socialdemokraterna beror nog på vem man frågar. Jämfört med förra Europavalet ökar man 1,3 procentenheter, fast får inte fler mandat. Jämfört med förra riksdagsvalet och opinionsundersökningarna underpresterar man.
Det är ungefär som på kontinenten. Den socialdemokratiska partigruppen S&D tappar två mandat. Varken bra eller dåligt.
Men hur gick det då för "högerextremisterna", som så många varnade för? Jodå, tillsammans ökar man sin representation med tretton mandat. Fast förutom valskrällen för Marine Le Pens Rassemblement National – och i viss mån tyska Alternative für Deutschland – är de ultranationalistiska framgångarna faktiskt begränsade. Det är förstås illa med valutgången i EU:s två största medlemsländer, men RN och AfD kommer inte överens. Den sammantagna framgången blir isolerad, eftersom ultranationalisterna faktiskt går dåligt i många andra länder.
Då är Italiens premiärminister Giorgia Meloni mer att gratulera och inte bara för att hennes nationalkonservativa Fratelli d'Italia noterar stora framgångar. Hennes partigrupp ECR är både större och har en mer central position är Le Pens partigrupp ID.
Däremot är det uppenbart att svenska väljare går i otakt med den allmänna Europaopinionen. Förra gången gick De gröna som tåget överallt, utom i Sverige där Miljöpartiet backade något. Nu går MP fram i Sverige, medan gröna partier backar i stort sett i alla andra medlemsländer och inte minst då i Tyskland. Ännu sämre går det som bekant för den liberala partigruppen Renew medan vänstergruppen GUE/NGL likt den socialdemokratiska partigruppen i stort sett håller ställningarna.
Totalt sett går det alltså att tala om moderata högerframgångar! Fast den största vinnarna är några andra. De så kallat grupplösa, som ökar med hela 38 mandat. Det är en spretig grupp i ett alltmer spretigt parlament, som sannolikt får svårare att uppnå breda lösningar. Däri ligger den verkliga förändringen och sällan har vi väl saknat ett gammalt medlemsland mer än nu. Brittiska Tories och Labour hade, när de var som bäst, fungerat som balanserande krafter till höger och vänster.