EU-kommissionen kunde inte föreslagit unionens stora klimatpaket vid ett bättre tillfälle. Översvämningarna i Tyskland, Belgien och nu också Nederländerna har redan kostat över hundra människoliv, men eftersom många saknas kan den siffran stiga kraftigt. Ett nästan övertydligt bevis enligt miljöaktivisterna på att det behövs långtgående och snabba omställningsåtgärder.
Sedan tidigare har EU fattat ett nog så ambitiöst principbeslut, enligt vilket unionen ska bli, som det heter, klimatneutralt till 2050. För att nå dit måste till att börja utsläppen av växthusgaser minska med 55 procent jämfört med 1990 års nivå redan till 2030. Då krävs både snabba och radikala åtgärder.
Enligt EU-kommissionen innebär vägen framåt framför allt högre kostnader för de som orsakar utsläpp. Industrier i allmänhet och tunga dito i synnerhet, men också enskilda hushåll. Först höjda drivmedelsskatter och därefter – 2035 – ett totalförbud för nytillverkning av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotorer. Därtill väntar högre kostnader för uppvärmning av bostäder.
"Det blir lite hett i köket ibland. Men i slutändan är det måltiden som serveras som medborgarna bryr sig om – inte hur den tillagas" enligt EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans, som är huvudansvarig för den gigantiska omställningen.
Frågan är om alla är beredda att se framtiden lika sangviniskt. "Gör inte misstaget att utöka utsläppsmarknaden till värme och bensin. Vi gjorde det i Frankrike – det gav oss gula västarna" säger till exempel den franske europaparlamentarikern Pascal Canfin från La République en marche. Såväl han som president Emmanuel Macron har anledning att hålla sig för skratt. Bilarbetareförbundet Plateforme Automobile har varnat för att över 150.000 arbetstillfällen inom fordonssektorn hotas.
Då är ändå Frankrike jämförelsevis väl lottat, genom sin tidigare kraftiga utbyggnad av kärnkraft. Det behövs nämligen stora mängder ny energi om den föreslagna omställningen ens teoretisk ska vara möjlig att genomföra. Då räcker inte vindkraften långt, samtidigt som infrastrukturen för överföring måste förstärkas över hela unionen.
Hur de fattigare medlemsstaterna i Centraleuropa ska mäkta med allt detta återstår att se. Man kan också fråga sig om den hittills så starka övertygelsen om EU-medlemskapets välsignelser inte riskerar att förbytas i sin motsats, inklusive politiska krav på utträde.
Under alla omständigheter torde Rassemblement Nationals Marine Le Pen inte beklaga utvecklingen! Hon har länge ställt ett EU-utträde i utsikt inför presidentvalet nästa år och kommer att göra allt för att profitera på den oro EU-kommissionens planer riskerar att leda till.
Redan i höst kommer Tyskland som bekant att gå till ett förbundsdagsval, där miljöfrågorna åtminstone tidigare antogs skulle få stor betydelse. Den senaste tiden har De gröna dock backat i opinionsundersökningarna, samtidigt som CDU:s Armin Laschet inte gärna kan kosta på sig att utlova förändringar som skulle skada den tyska bilindustrin. Det finns farhågor för att upp till 400.000 arbetstillfällen inom fordonsindustrin hotas.
Fast – till skillnad från Macron som redan lovat att ta strid mot delar av kommissionsförslaget – väljer Laschet att ligga förhållandevis lågt. I en situation där hundratals människor kan ha förlorat livet i en av de värsta översvämningarna i modern tysk historia, finns det anledning att ta klimathotet på största allvar. Om det nu primärt handlar om just global uppvärmning. Kontinenten har drabbats av förödande översvämningar förr och då har många istället pekat på hur strandängar och andra våtmarker byggts bort, så att naturens egen uppsugningsförmåga försvagats. Det ena behöver förvisso inte utesluta det andra.