Bergön söder om Arkösund i Sankt Anna ytterskärgård var värnet mot öster. Där sprängde kustartilleriet på 1960-talet in sig i berget för att undgå en angripande fiendes kanoner.
Nu är kustartilleriets batteri borta sedan länge. Men runt Bergön ligger krutröken tät. I bland annat NT:s debatt- och insändarspalter pågår en kamp om öns framtid. Bergöns ägare och Söderköpings kommun vill se en stor turistsatsning på ön. Visionen talar om hotell, vandrarhem och bostäder. Något som ett antal kringboende å det bestämdaste protesterar mot. Just nu ligger frågan hos länsstyrelsen.
Situationen är långtifrån unik. När ett par investerare för omkring tio år sedan ville bygga en stor turistanläggning i skärgården i norra Kalmarsund ledde även det till omfattande protester. Särskilt från kringboende. Efter många och långa vändor i olika instanser skrotades planerna.
I ett närmast överreglerat land som Sverige finns goda möjligheter för den som är ihärdig att sätta käppar i hjulen för de flesta byggprojekt. Alla rättsliga turer kring bygget av Kolmårdens djurparks berg- och dalbana Wildfire är något av ett exempel på det. Eller vändorna kring byggnationsplanerna i delar av Brunnsparken i Söderköping för den delen.
Det långsiktigt besvärande är dock att kraften som läggs på att stoppa något nytt sällan kan omvandlas till en kraftkälla för bygdens välstånd. I Figeholm – det samhälle som aldrig fick den stora turistsatsningen vid Kalmarsund – har två av traktens restauranger och ortens enda bageri försvunnit det senaste decenniet utan att det har ersatts av något nytt. Att rädda bygden från turistanläggningen lyckades, däremot inte att hålla orten vid liv som tidigare. Och det är kruxet även i Östergötland.
För det är inte så att den levande Östgötaskärgård kan tas för given. I vinter har exempelvis det som tidigare beskrevs som skärgårdens enda året-runt-öppna lanthandel hållit stängt, den i Bottna i Söderköpings kommun. Men förhoppningsvis öppnar den snart i ny regi. Östgötatrafikens bussar till Sankt Anna och Norra Finnö går också talande tomma. Och på sommaren har redan etablerade restauranger och pensionat svårt att hitta personal.
Alla som engagerar sig såväl för som emot ett projekt får antas vara drivna av i grunden samma omtanke om en bygds framtid. I en del fall kan det också definitivt vara läge att protestera. Men tiotusenkronorsfrågan är och förblir hur all den kraft som med lätthet kan uppbådas när det blir tal om att motarbeta byggplaner ska kunna vändas till att bygga upp något.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.