I sin mani att återupprätta ett gammalt ryskt eller sovjetiskt imperium trodde Putin snarare att det hela skulle vara över på några dagar. Men ukrainarna har visat oerhörd styrka och stort mod. Vi andra i Europa ska känna tacksamhet över vad de gör för säkerheten i området. Men vi ska inte bara känna, utan också visa vår tacksamhet över att de kämpar mot den ryska diktaturen.
Hur gör vi det bäst? Genom att välkomna Ukraina in i EU och se till att Ryssland får betala sin krigsskuld.
Detta redogjordes för under ett seminarium i riksdagen arrangerat av tankesmedjan Frivärld tillsammans med moderate riksdagsledamoten Stefan Olsson. Anders Åslund, adjungerad professor vid Georgetown University, har tillsammans med Litauens tidigare premiärminister Andrius Kubilius, nu ledamot av Europaparlamentet, skrivit en kortare bok om Ukrainas återuppbyggnad, reformering och EU-inträde.
”Putin är väldigt förutsägbar, han påbörjar krig närhelst han kan”, konstaterade Åslund under seminariet. Han har följt Ukraina sedan 1985 och imponeras av framstegen landet har gjort sedan det blev självständigt den 24 augusti 1991.
Det har inte varit lätt, eftersom tiden under sovjetiskt styre innebar både förtryck och isolering. Ändå har det gått framåt på flera sätt som bland annat syns genom kontakter med andra länder, språkkunskaper och ett föryngrat försvar som helt verkar ha blivit av med de sovjetiska arven.
Det är frivilliga män och kvinnor som tränats av amerikansk militär, vilket Anders Åslund konstaterar har lett till en armé med självständiga soldater som inte är korrumperade – i kontrast till de ryska soldater som inte kan eller vågar tänka självständigt utan bara agerar på kommando.
Omvärlden är med rätta imponerad av Ukrainas motståndskraft och framgångarna hittills mot de ryska stridskrafterna. Men vapen räcker inte.
”The Ukrainian army may be winning. The Ukrainian economy is losing”, skrev den ekonomiska historikern Niall Ferguson i en artikel i höstas. Även om kriget skulle ta slut i morgon får omvärlden inte upphöra med sina stödåtgärder. När kriget slutar eller avtar i styrka behöver vi i stället gå in i nästa fas: återuppbyggnaden. Och den kommer att kosta.
En konkret lösning för att tvinga Ryssland att betala sin stora krigsskuld och reparera de materiella skador som orsakats vore att konfiskera de ryska centralbanktillgångar som finns hos centralbanker i väst, föreslår Åslund och Kubilius. Dessa uppmäts till 300 miljarder dollar och är frysta sedan kriget trappades upp.
Inför EU-medlemskapet poängteras att Ukraina bör integreras helt i EU:s inre marknad – Ukraina gagnas av exporten och EU gagnas av Ukrainas stora energiresurser.
Låt oss inte fråga oss om utan tala om när Ukraina vinner kriget och när Ukraina blir medlem i EU. Den hoppfulla inställningen är central i kriget mot Putins förtyckarmaskineri.
Katarina O’Nils Franke
är redaktionssekreterare i Axess och författare