Det är inte varje dag man får chansen att skriva en krönika för publicering under innevarande decenniums sista skälvande timmar. Läge således att tillåta sig några mer svepande betraktelser av vår värld och civilisation. Nedan följer tre trender som särskilt utmärkt 2010-talet, och som kommer att forma världen även kommande decennium.
Under 2010-talet började många se de första vardagseffekterna av klimatförändringarna. Från det lilla (ovanligt många sparvar i Vintersverige) till det stora (misslyckade skördar i Östafrika). Än så länge är det en relativt begränsad skara människor som direkt farit illa av klimatförändringarna, men som global trend kunde utvecklingen knappast varit mer betydelsefull.
Klimatförändringarna kommer inte bara att bringa större olycka till de redan medellösa och utsatta, vilket vore illa nog. Människors flykt undan dem kommer att förstärka spänningar i redan instabila länder, företrädesvis i Afrika och Asien, och flyktingströmmarna mot Europa kommer troligen att öka ytterligare. Dessutom kommer den globala produktionens tvungna omvandling från fossila energikällor att underminera Mellanösterns och Rysslands ekonomier och därmed förändra regionala maktbalanser. Stor osäkerhet lär följa.
Den andra globala trenden är Kina och USA:s allt mer spända förhållande. 2010 gick Kina om Japan som världens näst största ekonomi. 2011 skiftade Obama USA:s militärstrategiska fokus från Europa till Asien. Under både Obama och Trump har valuta- och handelskonflikter skavt och ett handelskrig pågår i nuläget. Kina har fortsatt sina offensiva infrastrukturinvesteringar i Europa och Afrika.
Samtidigt har president Xi Jinping stärkt sin interna kontroll och släckt Västs hopp om kinesisk demokratisering, inte minst genom avskaffandet av den begränsning om två mandatperioder som fram till 2018 gällde för det kinesiska presidentämbetet. Den grekiske historikern Thukydides skrev på 400-talet före Kristus om de svårundvikliga konflikter som uppstår när en dominant makt utmanas av en snabbt stigande rival. På hans tid var det Aten som utmanade Sparta, med de peloponnesiska krigen som följd. Låt oss hoppas att USA och Kina går en mindre konfliktfylld framtid till mötes.
Sist men inte minst inträdde vi under 2010-talet i en ny dataålder. Mängderna digitala data som mänskligheten genererar har ökat exponentiellt. Utvecklingen drivs på av alltmer nätverksuppkopplade vardagsprodukter, hushållsapparater, fordon, byggnader och maskiner, det så kallade ”Internet of things”. Enligt en uppskattning (IDC, 2018) lagrade vi 2010 två zettabyte data världen över. År 2019 spåddes den totala mängden data stiga till 40 zettabyte, och 2025, 175 zettabyte. En zettabyte är ungefär vad som skulle få plats på 16 miljarder 64-gigabytes iPhonetelefoner.
Dessa abstrakta siffror kommer att ha mycket konkreta effekter. Tillgång till sådana datamängder möjliggör otroliga effektiviseringar av produktion, transporter och forskning, men också gränslöst detaljerad social kontroll och övervakning. Sofistikerad datahantering kommer att avgöra, och avgör redan, politiska, kommersiella och militära utfall. Kanske kan man säga att data under 2010-talet började ersätta oljan som världens strategiskt viktigaste råvara, i den mån sådana jämförelser låter sig göras? Vi är nog inte där riktigt än, men snart.
Se där, några av de trender som särskilt format vår glob under det gångna årtiondet. Som alltid sker utvecklingen på gott och ont – förhoppningsvis mest på gott!