Utbildningsnämnden i Norrköpings kommun har gett förvaltningen i uppdrag att bereda ett beslut om att införa resursskola. Vilket den nya majoriteten gick till val på. Socialdemokraterna å sin sida gick till val på att inte göra det. Den gamla majoriteten utredde dessutom frågan och avfärdade det på grund av kostnadsskäl.
I en debattartikel går Maria Sayeler Behnam (S), nämndens andre vice ordförande, till tämligen hård attack mot det borgerliga styret. Hon har ett argument, formulerat sålunda: "Lösningen kan knappast vara att placera alla barn med någon form av svårighet i samma skola."
Det finns inget sätt att komma runt det. Så långt har ju Sayeler Behnam faktiskt helt rätt. Lyckligtvis är det ingen som föreslår något liknande. Resursskolor handlar inte om att ta alla barn med något slags diagnos och skilja dem från övriga. Tanken att det skulle vara ett sätt för skolor att slippa arbeta med att fungera inkluderande är vanlig med missvisande. Däremot kan resursskolor skapa bättre möjligheter för skolorna att lyckas med detta arbete.
Att någon har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning säger inte så väldigt mycket. Det är ett mycket vitt spektrum. För vissa påverkar det knappt skolgången alls medan det för andra gör den nästintill omöjlig. Vad resursskolor handlar om är att ge de elever som har så omfattande behov att de inte alls klarar av den vanliga skolgången en chans i livet.
Det här är barn vars föräldrar ofta tvingas stånga pannan blodig mot den kommunala väggen. Möte följer på möte i en outtröttlig kamp för att sonen eller dottern ska få det stöd som den har rätt till. En skolgång som är anpassad efter deras behov, så att de inte växer upp utan grundläggande utbildning. För många är det en tröstlös kamp. Det finns inga resurser att sätta in, inte som kan göra någon faktiskt skillnad.
Om alla barn ska ha rätt till en likvärdig utbildning går det inte att ha en skola för alla. Behoven är för olika. Att ändå insistera på att tvinga in alla i samma mall skadar eleverna med störst behov. Det är därför glädjande att det nya, borgerliga styret är berett att titta på frågan utan skygglappar.
Resursskolor kostar, men de möjliggör för fler elever att klara grundskolan. Om man ser att dessa elever kan få en bättre skolgång på så vis är det oerhört väl spenderade pengar.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.