Detta är egendomligt i ett land där flickor får bättre betyg än pojkar i alla ämnen utom idrott och hälsa. Finns det skillnader eller
inte? I centrum för debatten står skolbetyg och yrkesval.
För att bara citera en bok av många som slår fast att könsskillnader finns skrev Susan Pinker, syster till den mer berömde Steven Pinker, 2008 The sexual paradox. Men, women, and the real gender gap. Hon redogör sida upp och sida ner för medicinsk och psykologisk forskning som visar att könsskillnader finns. Redan under graviditeten påverkas pojkfoster av större doser av hormonet testosteron, det vill säga skillnader finns oavsett miljöpåverkan i hem, förskola och skola.
Pojkar genomgår sedan en testosteronspurt i tonåren. De hormonella skillnaderna påverkar vad som fångar elevers intresse i skolan och tar sig också uttryck i pojkars större tävlingslust. Susan Pinker citerar bland annat den kanadensiske forskaren Doreen Kimura som förundrar sig över att någon ”verklig vetenskapsman” kan ifrågasätta att könsskillnader existerar och menar att skillnaderna är ett faktum och är ”okontroversiella”. De redovisade resultaten rör statistiska skillnader mellan könen och är inte påståenden om individer.
Om skillnader inte finns, borde Sverige inte ha problem med att pojkar tenderar att vara mer ointresserade av studier än flickor. Kanske skillnader finns och kanske pojkars bristande intresse har med skolans arbetsformer att göra? Det har i decennier ansetts negativt att ha
lärarledda lektioner följda av examina och att tävla med andra. En arbetsform som har rekommenderats är grupparbete följt av inlämningsuppgift.
Grupparbete är en utmärkt arbetsform när alla deltagare är kunniga var och en på sitt område och inställda på att samarbeta kring en ny uppgift. I skolan studerar elever däremot något som är okänt för alla och vissa i gruppen kan vara måttligt intresserade. Kan det vara så att mycket grupparbete ger lägre kunskaper för alla men missgynnar flickor något mindre?
Beträffande yrkesval citerar Susan Pinker statistik från olika länder som visar att i rika länder som Sverige tenderar män och kvinnor att välja olika yrken. I rika länder har man råd att låta intressen och önskningar styra yrkesvalet. Kampanjer för att få elever att välja yrken som inte intresserar dem ger föga resultat.
En faktor som klart påverkar kvinnors val är att de föder barn. Graviditet och födsel innebär en hormonell och psykologisk förändring och
påverkar kvinnors prioriteringar. Länder borde sträva efter att medborgarna ska bli så lyckliga och så produktiva som möjligt snarare än så lika som möjligt, menar Susan Pinker.
På ett praktiskt skolpolitiskt plan borde Sverige enligt det här resonemanget sluta att lära ut att könsskillnader inte finns, öka andelen lärarledda lektioner, införa examina och låta elever i högre grad få välja ämnen och svårighetsgrad, det vill säga tänka om.
Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet