Så drogs proppen ut ur världshandeln

Den nya Suezkrisen visar inte bara komplexiteten i världshandeln utan varför vi måste anstränga oss så för att bevara den.

På bilderna ser Suezkanalen ut som ett större dike. Men den är 300 meter bred.

På bilderna ser Suezkanalen ut som ett större dike. Men den är 300 meter bred.

Foto: Maxar Technologies via AP

Krönika2021-03-31 05:30
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

På sätt och vis var det en fantastisk lektion i internationell handel. Ever given är ett av världens största containerfartyg. Det är ett japanskt fartyg som är flaggat i Panama. Fartyget chartras och opereras av det taiwanesiska rederiet Evergreen Marine och dess tekniska ledning sköts av det tyska företaget Bernhard Schulte Shipmanagement.

Ever given var på väg från containerhamnen Tanjung Pelepas i Malaysia till Rotterdam. I Suezkanalen drabbades det av kraftiga vindar och en sandstorm och förlorade styrförmågan. Plötsligt satt det fast på sniskan i den egyptiska kanalen som inte längre gick att passera. Och där satt Ever given fast. Från tisdags morse i förra veckan till i måndags eftermiddag. Och under tiden stod världshandeln stilla.

Det är svårt att inte känna ett styng av sympati med Ever givens kapten. 12 procent av världens handel beräknas passera genom kanalen. Varje dag fartyget har suttit fast där har kostat tiotals miljarder kronor. Gissa om vederbörande har fått höra det ett par gånger den senaste veckan.

Men nu går fartyget fritt igen och därmed är väl allt frid och fröjd? Icke sa Nicke. Det kommer att dröja innan trafiken genom kanalen är ikapp igen. Kanalen är en flaskhals som har täppts till. Flera fartyg har ändrat rutt och åker runt Afrika i stället. Det tar två veckor längre än att passera genom Suezkanalen och för med sig ökade kostnader för personal och bränsle.

Ökade kostnader är en sak. Vissa produkter kommer fram ett par veckor sent och blir lite dyrare. Vissa kanske aldrig kommer iväg. Ett annat problem när ett 400 meter långt containerfartyg blir en vecka försenat är att det plötsligt uppstår en brist på containrar. Det enda som är säkert är att det kommer att dröja länge innan vi kan överblicka effekterna av årets mest profilerade grundstötning.

Den kan verka konstigt att Ryssland kan komma att tjäna på Suezproppen. Men det som har skett den senaste veckan är att allt fler riktar blickarna mot Rysslands arktiska sjöfartsrutt. Den skulle förkorta restiden mellan europeiska och asiatiska hamnar betydligt och sprida riskerna. I takt med att isarna drar sig tillbaka blir detta ett alltmer användbart alternativ.

Allt detta är av stor vikt för oss. Vi behöver resten av världen för att ha någon att sälja till. Det är därför det med rätta råder politisk konsensus kring värdet av världshandeln. När den står stilla sitter hela Sverige fast i Suezkanalen.

Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.