Ibland lyckas vi människor slå knut på oss själva i vår ambition att ”göra det hållbara valet”. Men vad är ett hållbart val egentligen?
Många väljer att köpa elbil. Det har drastiskt ökat behovet av nickel, som är en viktig komponent i elbilsbatteriet – utan nickel, svårt att tillverka elbilar.
Elbilar är bra för att minska utsläppen av koldioxid, men vad med nicklet, då? Dess brytning och förädling sker i framförallt Indonesien och Kina, och i gruvor och fabriker som är allt annat än riskfria för människorna och miljön där.
Exemplet visar på komplexiteten i hållbarhetsfrågan. För å ena sidan höjs kraven på svenska och andra biltillverkare att se till att människor och miljö längs deras värdekedja inte påverkas negativt, bl.a. vid just nickelutvinning. Å andra sidan vill regeringen stimulera ännu fler att välja elbil som ett miljövänligt bilaternativ – i vårändringsbudgeten lades nyss ytterligare 100 miljoner kr på utbyggd laddinfrastruktur genom fler laddstolpar.
Och frågan om hållbarhet blir viktigare för alltfler. I Svensk Handels hållbarhetsundersökning för 2023/2024 framkommer att andelen konsumenter som anser det viktigt att företagen de handlar från arbetar hållbart, har ökat med 12 procent jämfört med förra årets mätning. Fler av företagen upplever också tydligt denna ökning, i och med att fler kunder kräver hållbara alternativ.
I högre utsträckning än tidigare, undviker kunder också aktivt att handla från företag som de inte uppfattar som hållbara. Pris och kvalitet är de överlägset viktigaste faktorerna när vi handlar. Hållbarhet är det mervärde som kunden söker och som mycket väl kan avgöra vem som i slutänden får chansen att sälja.
Med andra ord är hållbarhet en stor och ökande affärschans för företagen – om man jobbar seriöst med frågan. Och motsatt, en stor och växande risk för företagets ekonomi likväl som renommé, om man inte arbetar hållbart.
Ändå har så många svårt att inse den fulla innebörden av begreppet hållbarhet. Det är på en och samma gång både mer komplext och enklare än det ofta har beskrivits. Hittills har klimatperspektivet i princip haft monopol på tolkningen.
Går vi till svenska språkets viktigaste källa Svenska Akademiens Ordlista, SAOL, ser vi dock att hållbart helt enkelt är det ”som inte går sönder el. förstörs”. Busenkelt.
Och det går egentligen att applicera på vad som helst. Testa med allt som innefattas i orden i miljö, människor eller ekonomi!
För det var nämligen vad världssamfundet kom överens om, när man 2015 enades om de 17 globala målen i Agenda 2030. De mål som täcker människans liv och verksamhet på vår planet och dess påverkan på djur, natur och klimat.
För hållbarhet handlar inte bara om planetens klimat. Men inte heller bara om människorna. Och inte enbart om en ekonomi i balans.
Det är först när vi kan bedriva verksamheter och företag i ekonomisk balans eller tillväxt, utan att människor och miljö kommer till skada – det är ju då något är hållbart på riktigt. När varken planeten, människorna eller våra verksamheter går sönder eller förstörs, utan kan fortsätta leva på denna planet framöver. Extremt komplext, särskilt i ett tidevarv där antalet väpnade konflikter ökar, antalet demokratier minskar och världsledarna tittar mer till egen makt än folkets bästa.
Så när det påstås att bara vi slutar äta kött, slutar flyga och alla börjar köra elbil, så kommer vi rädda planeten, då är det dags att tänka till. Om vi i tron att vi gör gott här, samtidigt utsätter människor och miljö för skada och övergrepp där, för att få fram resurserna som krävs för vår nya livsstil – blev det så hållbart då?
Nej, ganska många saker gick sönder eller förstördes längs vägen. Och det var väl just det vi ville förhindra, inte sant?
Ledarsidans krönikör Anna Lövheim är egenföretagare och opinionsbildare.