Res medvetet med körkort och kärnkraft

Foto: Pontus Lundahl/TT

Krönika2019-08-12 04:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Aldrig har vi varit friare att resa och förflytta oss. Ändå har just resande blivit en kontroversiell fråga och i sommar har vi prövat på nya begrepp som ”hemester” och ”flygskam”.

Det finns flera förklaringar till att vi blivit hemmakatter. Fjolårets höga värme, klimatångest och den svaga kronan är några av dem. Men även om vi stannar hemma behöver vi färdmedel för att ta oss fram både i dag och i morgon.

På fritidsfronten körs det fler snabbgående vattenskotrar och olyckorna ökar. Därför vill sjöpolis och kustbevakning att det införs krav på förartillstånd för vattenskoter och mindre båtar (TT 6/8). Det är klokt, för utan att begränsa det roliga helt med förbud kan man i stället införa krav på nödvändig kunskap – för det är uppenbart att mer sjövett behövs.

Vattenskotrarna kommer upp i hela 60 knop, vilket motsvarar 110 kilometer i timmen.

Med ett körkortskrav kan man få fler utbildade i manövrering och sjöregler. Det bästa vore att införa en teknikneutral lagstiftning för alla motordrivna vattenfarkoster som når en viss hastighet, eftersom det kommer nya sorter hela tiden.

Det händer mycket på hela transportområdet – mycket tack vare de snabba framstegen inom teknik och digitalisering.

Längs vägarna blir de tysta elbilarna fler och fordonsbranschen behöver utbildas och ”omprogrammeras” för att hänga med i övergången till eldrift (SR 8/8).

Sverige har länge varit starkt inom fordonsindustrin, men för att fortsätta vara det och kunna erbjuda en konkurrenskraftig exportindustri gäller det att försöka ligga steget före jättar som Kina och Tyskland. Då borde vi inte upprepa Tysklands misstag och avveckla den koldioxidsnåla kärnkraften. För vi vet hur det gick: För att kompensera Energiewendes nedrustning av kärnkraften har det behövts mycket smutsig kolkraft.

Tyvärr pekar den svenska blocköverskridande energiöverenskommelsen också mot elbrist och importberoende, skriver Joakim Broman i rapporten ”Förnuft och kärnkraft” (Timbro 15/5).

Det är svårt att se att elektrifieringen av fordonsflottan ens ska vara möjlig utan kärnkraft. ”En enkel överslagsräkning ger vid handen att 2,5 miljoner elbilar som ska laddas samtidigt kräver en elektrisk effekt på 5000 MW – det vill säga fem kärnkraftsreaktorer som enbart försörjer bilarna”, skriver Broman. I nuläget är fortfarande andelen elbilar i den svenska fordonsflottan låg, men detta ökar hela tiden och utvecklingen går ofta fortare än vi tror.

Fredrik Löfgren, robotutvecklare vid Linköpings universitet, säger i en framtidsspaning att vi människor helt kommer att förbjudas att köra bil. Han anser att vi borde tänka tvärtom från vad vi gör i dag och enbart lita på fordon utan förare. ”En robot reagerar hundra miljoner gånger snabbare än en människa.” (Movingo nr 2/2019) Det må vara sant, men det känns både ofritt och avlägset att vi helt skulle förbjudas att köra.

En bättre vision är att vi människor slipper det trista vardagskörandet och bara kör själva när det är roligt. Kanske följer bilen sin föregångare hästen på vägen från dagligt transportmedel till fritidsintresse och passion?

Hur snabbt detta skulle bli verklighet är svårt att sia om. Men för dagens läge gör vi bäst i att trygga upp med vettiga körkort och fungerande regelverk. Vi bör satsa på lagstiftning och teknisk infrastruktur som uppmuntrar utveckling och framåtskridande utan att nödvändigtvis kräva att politiker ska kunna förutse framtiden.

Katarina O’Nils Franke är redaktionssekreterare i Axess och författare, aktuell med romanen Ett annorlunda avtal som släpps 15/8.

Krönika

Katarina O’Nils Franke