Det finns ingen anledning att svartmåla vår situation jämfört med resten av världen. Men faktum är att det gått utför för Sverige i Transparency International korruptionsindex. Sverige tappar poäng jämfört med tidigare år. I rapporten flaggas för att EU-länderna generellt tappat de senaste åren, och att initiativen mot korruption avstannat i många länder i Västeuropa. Och än mer illavarslande är att årets placering är den sämsta för Sverige sedan mätningarna startats.
I Sverige vill många gärna tro att korruption i princip inte förekommer, vilket gör att vi riskerar att inte ta problemen på allvar. Riskerna är stora i exempelvis kommuner och kommunala bolag, där insynen är liten. Vi ser ett nytt kriminellt landskap idag där organiserad brottslighet infiltrerar samhällsfunktioner och använder företag som brottsverktyg. Korruption gör att förtroendet för det offentliga urholkas, och kan i förlängningen bli systemhotande.
Problemen kräver både insikt och politisk beslutsamhet för att hantera.
Statskontorets har sedan 2020 följt myndigheternas arbete mot korruption. I sin slutrapportering till regeringen i december konstaterar de att utvecklingen går för långsamt och att det finns ”fortsatt behov av aktivt förebyggande arbete för att skapa motståndskraftiga myndigheter”. För att bygga motståndskraftiga myndigheter bedömer Statskontoret att regeringen behöver kliva fram, betona betydelsen av det förebyggande arbetet och förtydliga sina förväntningar på myndigheterna.
Transparency International kritiserade (förra) regeringens handlingplan mot korruption - för att sakna handlingar. De kom med en serie egna förslag, och konstaterar i årets rapport att listan fortfarande är lika aktuell. Det rör sig om förslag om en nationell öppen databas med genomförda upphandlingar, minskade intressekonflikter vid bisysslor och vid tillsättning av utredare.
Vidare föreslås utredningar av makthavares övergång till privat verksamhet, ökad kontroll i regioner och kommuner, samt tillämpningen av lagen om insyn i finansiering av partier. Slutligen föreslås en digital offentlighet i kommuner och regioner där handlingar proaktivt görs tillgängliga på nätet. Och att tjänstemannaansvaret återinförs.
Se där, ett smörgåsbord av utmärkta förslag som regeringen kan kliva fram och använda sig av. Ett borgerligt projekt som försöker säkra statens kärna och bekämpa den systemhotande kriminaliteten behöver prioritera korruptionen och ha en tydlig strategi för att vända utvecklingen.
Ledarsidans krönikör Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.