Kort innan jul meddelades en fastighetsaffär i Jönköping. Fastighetsbolaget Castellum sålde en domstolsbyggnad som Göta hovrätt och Kammarrätten snart ska flytta in i. Köpare var fastighetsbolaget Vacse – samma företag som i år köpte projektet med att bygga ny tingsrätt i Norrköping.
Att domstolar kan köpas och säljas på det här sättet är olämpligt. Nu lär dock en del invända att det inte är domstolarna som det handlas med, utan byggnaderna som domstolarna hyr in sig i. Men för många av oss vanliga dödliga är byggnaden och institutionen starkt sammanlänkad. Norrköpings rådhus är en symbol för Norrköpings kommun. Riksdagshuset är närmast synonymt med riksdagen och svensk demokrati.
Polishus och domstolsbyggnader är därmed inte lokaler som andra. Det är byggnader som ska inrymma verksamheter med stort krav på oberoende. Husen är symboler för de rättsvårdande myndigheterna och ytterst för staten och dess våldsmonopol. Detta är också orsaken till att polishus och domstolar är pampiga byggnader. De ska utstråla makt och förkroppsliga de oberoende institutioner varpå samhället vilar.
Vore tingsrätten vilken verksamhet som helst skulle den inte behöva så påkostade nya lokaler med bästa läge utmed Norra promenaden. Då skulle den lika gärna kunna ligga bredvid Willys på Fixområdet i Söderköping, eller flytta in i Möbelkompaniets gamla köplada i utkanten av Valdemarsvik.
Det starkaste argumentet för att domstolsbyggnader och polishus bör ägas av staten är dock kopplat till säkerhet. Lokalerna har komplexa krav på säkerhet och sekretess. Då underlättar full rådighet över fastigheterna. Även om det nu är långsiktiga ägare till tingsrätten och polishuset i Norrköping så finns inga garantier för att dessa förblir ägare för alltid.
Särskilt när ekonomin skälver kan oväntade affärer tvingas fram. Och staten bör generellt inte befinna sig i situationen att främmande makt plötsligt kan visa sig äga ett antal av rikets polishus och domstolsbyggnader.
Det var under Alliansregeringen som det öppnades för att privata bolag kunde gå in som ägare till polishus och tingsrätter. Ett beslut som togs i en tid då många trodde att den eviga freden hade inträtt och innan skenande gängkriminalitet spred sig över landet. Nu är läget annorlunda och misstaget bör rättas till.
Svenska staten bör köpa tillbaka polishus och tingshus. En bra tid för det lär vara nu, då många fastighetsbolag verkar behöva påfyllning i kassan. En sådan åtgärd kan minska oron i delar av fastighetssektorn. Men framför allt ger det staten åter full kontroll över de rättsvårdande myndigheternas allra viktigaste hus.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning