Går det att förstå tanken att Richard Jomshof (SD) inte uppträder på ett sätt som är värdigt ordförandeposten i justitieutskottet? Ja, och det borde faktiskt vara uppenbart för envar. Men det är faktiskt upp till Sverigedemokraterna att avgöra om de vill ha kvar honom där och ta konsekvenserna av det eller inte.
När Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet i måndags presenterade sin plan att försöka rösta bort Jomshof i utskottet – försöka eftersom det kräver att Liberalernas Juno Blom gör gemensam sak med dem för att det ska lyckas – var det faktiskt ett fall framåt. För runt två veckor sedan började Magdalena Andersson (S) kräva att statsminister Ulf Kristersson (M) skulle avsätta honom. Det krävs en socialdemokrat för att tro att statsministern har sådana befogenheter. Det var förvisso länge sedan S erkände att riksdagen är överordnad regeringen – minns hur arg Stefan Löfven (S) var när riksdagen hade mage att förbereda förtroendeomröstningar mot bland annat dåvarande inrikesminister Anders Ygeman efter skandalläckan i Transportstyrelsen – men detta var ändå ett intellektuellt magplask av rang.
Så även om förslaget är farligt är det en förbättring att oppositionen har tagit frågan till riksdagen. Enligt riksdagsordningen väljer utskotten själva sina ordföranden och vice diton. I praktiken har detta dock hanterats så att partierna efter varje val delar upp ordförandeposterna mellan sig och sedan väljer varje parti vilka företrädare som ska besätta dessa. Det är ett bra system eftersom det faktiskt fungerar.
Skulle partierna börja rösta om de enskilda ordförandena på det vis oppositionen nu vill göra kommer det att bli kaos. För varför skulle det stanna vid Jomshof? Varför ska regeringspartierna acceptera den hycklande Peter Hultqvist (S) som ordförande i försvarsutskottet? Eller Morgan Johansson (S) som vice ordförande i utrikesutskottet? De har ju majoritetsstöd, varför inte rösta bort dem? Risken är överhängande att riksdagen skulle förtäras av partipolitiska symbolåtgärder tills ett nytt system inträder där alla ordförandeposter tillfaller majoriteten.
De fyra oppositionspartiernas vilja att synas och markera mot SD har gått för långt när det hotar parlamentets funktion. Detta är så oseriöst att det är svårt att tro att ens en S-ledd opposition skulle komma på något liknande.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.