Bygdegården – en del av totalförsvaret

Svenska kyrkan och bygdegårdsföreningar blir allt viktigare för landets försvar.

Det som återstår på en del orter av lokaler som kan användas vid kris eller krig som evakueringsboenden eller samlingslokaler är hembygds- eller bygdegårdar, skriver Edvard Hollertz. På bilden Gryts bygdegård.

Det som återstår på en del orter av lokaler som kan användas vid kris eller krig som evakueringsboenden eller samlingslokaler är hembygds- eller bygdegårdar, skriver Edvard Hollertz. På bilden Gryts bygdegård.

Foto: Bo Cederqvist

Krönika2023-01-10 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige rustar. Nya regementen etableras och Försvarsmaktens anslag ökar. Utvecklingen är vi nödda och tvungna till efter det ryska anfallskriget mot Ukraina. Säkerhetsläget i vår del av världen har kraftigt försämrats.


En nationell beredskap värd namnet är dock långt större än Försvarsmakten. Det civila försvaret är minst lika viktigt.
Precis som det militära försvaret behöver dock det civila försvaret återuppbyggas från låga nivåer. Åren efter Kalla kriget monterades det mesta ner. Det går inte heller att återanvända gamla planer. Sverige har förändrats.


Bara en sådan sak som att hitta evakueringslokaler, samlingsplatser eller lager för civilförsvarsändamål i alla samhällen har blivit krångligare. Förr gick det att räkna med att det fanns kommunala lokaler i stort sett i alla tätorter. Skolor, gymnastiksalar och brandstationer fanns spridda över hela landet. Men nu är många borta. De mindre skolorna är nedlagda och lokalerna är sålda, som i Gryt i Valdemarsviks kommun och i Engelholm i Söderköpings kommun. Likaså de mindre brandstationerna är försvunna.


I dessa mindre samhällen är den enda institutionen av någon mer offentlig karaktär ofta Svenska kyrkan. Men på många håll är även kyrkans församlingshem och pastorsexpeditioner sålda. Det som återstår på en del orter av lokaler som kan användas vid kris eller krig som evakueringsboenden eller samlingslokaler är hembygds- eller bygdegårdar.


När civilförsvaret nu ska återuppbyggas lär alltså Svenska kyrkan och lokala bygdegårdsföreningar ha en långt större roll än förr. Att kyrkan och föreningar kan ha kvar sina samlingslokaler – och inte väljer att avyttra dem på grund av höga elkostnader nu i vinter – framstår i det ljuset som viktigt för svensk beredskap.


Att ideella verksamheter fyller en viktig roll i det civila försvaret märks även på fler sätt. Kris och beredskapsarbete beskrivs som ett viktigt och prioriterat område för den nybildade rödakorskretsen Norrköpingsbygden, som Norrköpings tidigare kommunalråd Karin Jonsson (C) har blivit ordförande för. Att en tidigare Centerpolitiker axlar ordförandeposten i en förening som säger sig prioritera beredskapsfrågor framöver är även lite symboliskt. 

Centerrörelsen har starka kopplingar till Bygdegårdsrörelsen – vars lokaler på en del håll kan bli avgörande för civilförsvarsplaneringen. Det är som om återuppbyggnaden av civilförsvaret i brist på statliga initiativ alltmer tas av ideella föreningar.

Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.