Mindre saker spelar roll. Det märks i det senaste numret av husorganet Baljabladet, som ges ut av Ringarums hembygdsförening. I den ägnas ett par sidor åt ett gäng vägskyltar som har bytt stavning, från Fyllingarum till Fillingerum.
Artikeln leder osökt tanken till en annan historia om hur tillsynes smått blir stort. Sanningshalten vill jag inte ta ansvar för, men så här har jag fått det berättat: Det hände sig i mitten av 1900-talet att folkvalda i en av Vikbolandets landskommuner samlades till fullmäktige för att stöta och blöta olika frågor. En var att godkänna bygget av Marvikens kärnkraftverk. Ett verk som i hemlighet skulle förse det svenska kärnvapenprogrammet med plutonium. En annan beslutspunkt var inköp av kommunal traktor.
Bygget av mastodontverket i olika gråtoner ska ha godkänts kvickt. Traktorförvärvet debatterades i timmar.
Historien fångar en insikt i hur beslut kan gå till i folkvalda församlingar med fritidspolitiker. De riktigt stora frågorna är så pass krångliga att de lätt går igenom. Få har tid att sätta sig in i dem. Enklare saker – som färg på traktorn och namngivning av gator – kan däremot alla ha en åsikt om.
En utstuderad mötesordförande kan utnyttja det här till sin fördel. Det går att trötta ut kommunfullmäktigeledamöter genom att på dagordning först sätta upp punkten om vilka lokala förmågor som ska föräras ett gatunamn. Tänk den debatten – ska Drottninggatan bli Lars Stjernkvists aveny? Och kanske borde Lindö få en väg uppkallad efter det tidigare M-kommunalrådet Stefan Hagfeldt? Dessa frågor skulle vara som att tända eld på krut. Efter timslånga debatter skulle de flesta ledamöter vara slutkörda. Sedan är det bara att klubba igenom stora beslut utan större engagemang i talarstolen.
Att små frågor kan missbrukas är nog en av orsakerna till att de ses ner på i politisk verksamhet. Och den detaljstyrning som det innebär att politiker lägger sig i högt och lågt är knappast heller önskvärd. Det här gör att det känns sunt att kommuner alltmer verkar arbeta med att bygga organisationer där politiken står för styrning och riktning, och tjänstemännen sköter resten.
Samtidigt skaver något. Trots allt. Känslan infinner sig när jag läser Baljabladet om de nya vägskyltarna till Fyllingarum. Insikten är att namn spelar roll. Precis som val av traktor kan göra.
Här har nog också den lokala politiken som helhet en utmaning i att hitta formerna för hantverket. Små saker spelar roll. Stor roll. Balansgången är fin.