Låt gårdarna sälja öl och vin

Det finns goda anledningar för att tillåta gårdsförsäljning. Samt att sätta press på att januariavtalets utredning blir av.

Inhemsk vinskörd. På en skånsk vingård.

Inhemsk vinskörd. På en skånsk vingård.

Foto: Björn Lindgren/TT

Krönika2020-08-17 05:30
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Under sommaren har jag besökt en svensk vingård – vi har faktiskt flera i vårt småkyliga land, bland annat Särtshöga i Östergötland. Detta var Blaxsta vingård i Flen som är en av landets nordligaste. Förutom att provsmaka svenskt vin lärde jag mig också att gårdens ankor fyller en viktig funktion; de äter skadliga insekter från vinrankorna.

Kan det bli mer ekologiskt och i tiden? Trots det kämpar våra svenska vingårdagar och mikrobryggerier i motvind.

Besökare kan komma på dryckesprovning och dricka vinet eller ölen till maten på plats, men får inte köpa med sig något därifrån. Det strider nämligen mot rådande svensk alkoholpolitik.

Systembolagets monopol innebär att det enbart är från Systemet man kan beställa de svenska bryggeriernas och vingårdarnas varor. Systembolaget erbjuder förvisso hemleverans, men omvägen till den där souvenirflaskan är ändå så pass omständlig att många nog låter bli.

När vi hemestrar i coronakrisens spår blir begränsningar som denna extra påtaglig. Många värdesätter och saknar friheten man erbjuds utanför våra gränser. Sverige är fortfarande enda landet i EU som inte tillåter gårdsförsäljning.

Lyckligtvis finns det intresse av att ändra på det. Enligt januariavtalet ska en utredning om gårdsförsäljning av alkoholhaltig dryck – under förutsättning att Systembolagets monopol säkras – genomföras under 2020. I väntan på detta har Åsa Coenraads (M) ställt en fråga till regeringen och socialminister Lena Hallengren (S) om Systembolagets hemleverans inte gör att vi lika gärna kan tillåta gårdsförsäljning. Men Hallengren svarar att hon inte vill föregå utredningens slutsatser.

Även om svar kommer först efter utredningen är det bra av Coenraads och Moderaterna att sätta press. Det påminner nämligen om att frågan ingår i januariavtalets överenskommelse och att regeringen förväntas genomföra ett antal reformer för att få sitta kvar.

Argument som hörs mot gårdsförsäljning är att ungdomar skulle kunna få tag i gårdens alkoholhaltiga varor. Men vilken tonåring vill köpa en exklusiv vinflaska för åtskilliga hundra? Och om så vore; varför skulle inte gårdarna göra ålderskontroller i stil med Systembolagets? Gårdarna har ju inte bara sitt vin, utan också sitt goda rykte, att odla och vårda.

Systembolagets monopol strider i dagsläget mot den fria rörligheten av varor i EU, men vi har undantag från reglerna. Därmed tillåts Sverige behålla detta detaljhandelsmonopol så länge det är proportionerligt och icke-diskriminerande. Stefan Lundin är chefsjurist på Visita, en av dem som fått lämna synpunkter till Socialdepartementet inför utredningen, och han säger att ”vi är övertygade om att det är fullt möjligt att tillåta gårdsförsäljning utan att Systembolaget eller folkhälsan äventyras” (besoksliv.se 12/5). Han pekar på Finland som lyckats bra med att kombinera gårdsförsäljning med ett statligt alkoholmonopol.

Svensk landsbygd har goda förutsättningar att utvecklas så att hela Sverige kan leva. För att underlätta detta finns det inget som hindrar att vi gör som Finland: behåller Systembolaget men tillåter gårdsförsäljning. Utnyttja chansen när det går att både äta kakan och ha den kvar. Katarina O’Nils Franke är redaktionssekreterare i Axess Magasin, författare och ordförande i Högerpressens förening.