Det är bara att erkänna: Armin Laschet höll det starkaste talet på CDU:s kongress. Genom att koppla samman sin fars bakgrund som gruvarbetare och hur viktigt det var att lita på folk när man befann sig långt under jord, med tryggheten hos ett brett CDU skapades en effektiv berättelse i vilken Laschet passade väl in. ”Storytelling”, skulle man kalla det i USA. Det hade varken Friedrich Merz eller Norbert Röttgen i sina sakpolitiskt inriktade, och i jämförelse, betydligt tråkigare tal. (Laschets parhäst Jens Spahn gjorde för övrigt bort sig genom att använda den digitala frågestunden innan omröstningen för att kampanja. ”Belöningen” kom omedelbart då han fick minst röster av de namn som valdes in i den nya partistyrelsen.)
Om Laschets insats vid podiet var avgörande för utfallet är däremot svårt att säga. De 1001 delegaterna är samtliga, mer eller mindre, proffspolitiker från alla möjliga nivåer i tysk politik (kommun-, delstats- och förbundsnivå) och en stor andel har redan på förhand bestämt sig för vilken kandidat man ska rösta på. Därmed inte sagt att anförandena är oviktiga. Tvärtom. Hade Merz inte hållit ett så svagt tal förra gången CDU skulle välja ny ordförande (2018) menar många att han sannolikt hade vunnit. Då vann Annegret Kramp-Karrenbauer ("AKK") med knappa 517 mot 482 röster.
Laschets segermarginal över Merz var mer betryggande denna gång med slutresultatet 521 mot 466 (efter att Norbert Röttgen slagits ut i första omgången). Merz höll god min inför kamerorna, men förvånade när han senare via Twitter bad Laschet, som har noll kontroll över kabinettet, att utse honom till näringsminister. Ett bevis på Merz höga självförtroende i kombination med bristande markkontakt, blev domen i tysk press. Förbundskansler Angela Merkel var inte road av erbjudandet.
Vilket för oss vidare till ”kanslerfrågan”: blir det Armin Laschet eller Markus Söder som blir CDU:s och systerpartiet CSU:s kanslerkandidat? Båda vill garanterat. Ingen har bekänt färg. Delstatsvalen i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz (14/3) är viktiga värdemätare. Om CDU gör bra ifrån sig ökar sannolikheten för en Laschet-kandidatur och vice-versa. Noteras bör att Laschets popularitet i opinionsmätningarna inte är i närheten av Söders.
Går det att bli en långvarig partiledare utan att göra anspråk på, och vinna, kanslerposten? Utan den sitter Laschet löst om CDU underpresterar i de kommande valen. Fråga AKK. Dessutom är det avgörande för partiets framtid att Laschet lyckas överbrygga klyftan mellan, i brist på bättre beskrivning, ”vänstermitten” och konservativa.
Och allt detta sker mot fonden av en pandemi som alltjämt rasar vidare. Vi går ett spännande år till mötes.
Erik Thyselius är verksam vid Axess Publishing och programledare för Axess TV:s Panelen.