Kristdemokraterna utmanar i kulturpolitiken

Över lag märks det att arbetsgruppen som tagit fram programmet gripit sig an uppdraget med stort allvar.

Uppfriskande att Kristdemokraterna nu häver sig upp på den kulturpolitiska scenen med ett program som är mer omfångsrikt än något annat partis.

Uppfriskande att Kristdemokraterna nu häver sig upp på den kulturpolitiska scenen med ett program som är mer omfångsrikt än något annat partis.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Krönika2025-02-10 05:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Omvandla stora statliga kulturinstitutioner till fristående stiftelser, inför ett kul-avdrag inom ramen för rut-avdraget och satsa på militärmusiken. Det är några av förslagen i det ambitiösa kulturpolitiska program som Kristdemokraterna presenterade nyligen. 

Den svenska kulturpolitiken under 1900-talet var i huvudsak en socialdemokratisk historia. 2000-talet har i mångt och mycket utgjort en serie fotnoter till det socialdemokratiska systembygget och även om Moderaterna och Miljöpartiet avlöst varandra på kulturdepartementet har något egentligt systemskifte aldrig ägt rum. Det var många som förvånades när Stefan Löfven förhandlade bort kulturfrågorna till Miljöpartiet, och många liberaler som rynkade på näsan när Moderaterna för två år sedan intog kulturdepartementet för en tredje mandatperiod.

Inom borgerligheten är det nämligen sedan länge Liberalerna, och deras tidigare skepnad Folkpartiet, som positionerat sig som det mest kulturpolitiskt intresserade partiet. Kulturpolitiken har tillsammans med bildnings- och utbildningspolitiken varit ett helt centralt inslag i den folkpartistiska självbilden. På senare år har emellertid liberalernas kulturpolitiska engagemang allt oftare kretsat kring symbolpolitiska avståndstaganden från Sverigedemokraterna än egen politikutveckling.

Därför är det uppfriskande att Kristdemokraterna nu häver sig upp på den kulturpolitiska scenen med ett program som är mer omfångsrikt än något annat partis. Skriften har tydliga ideologiska inslag, som viljan att öka andelen privat finansiering i de delar av kulturlivet som finansieras av det offentliga, och användandet av skatteavdrag som morot för såväl individuell kulturkonsumtion som donationer och sponsring. 

Men kristdemokraternas otydliga ideologiska position – “vi är inte liberaler eller konservativa, vi är kristdemokrater”, brukar det heta – gör sig påmind i satsningar på det offentligfinansierade folkbildningsområdet (trots Riksrevisionens svidande kritik mot Folkbildningsrådet häromåret) och minoriteter. 

En hel del av förslagen är väntade, men där finns också uppiggande inslag som satsningen på militärmusiken och viljan att omvandla stora statliga kulturinstitutioner till fristående stiftelser med eget kapital och som äger sina egna byggnader. En del av förslagen är lite väl diffusa i kanterna och behöver ett stort mått av konkretisering, men över lag märks det att arbetsgruppen som tagit fram programmet gripit sig an uppdraget med stort allvar.

Efter en lång törnrosasömn har kulturpolitikens målkonflikter på senare tid kommit i öppen dager. De närmaste åren kommer att präglas av hårda prioriteringar. För att dessa inte skall ske godtyckligt och ad hoc krävs tankearbete. Kristdemokraternas kulturpolitiska program är ett viktigt steg mot en ny och seriösare kulturpolitisk debatt.

Ledarsidans krönikör Lars Anders Johansson är författare och journalist.