Konsten att slippa kunder

Jag vill ogärna störa min teleoperatör. Men någon gång har jag behövt deras hjälp. Då sitter jag snällt i telefonkö. Ett bra tag.

Det jag inte riktigt förstår är hur de samtidigt har tid att ringa mig varenda vecka för att fråga om jag är nöjd som kund, skriver Jakob Styrenius.

Det jag inte riktigt förstår är hur de samtidigt har tid att ringa mig varenda vecka för att fråga om jag är nöjd som kund, skriver Jakob Styrenius.

Foto: Pixabay

Krönika2024-09-26 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När jag väl kommer fram så löser de mitt problem. Säger de. Men det blir inte löst, visar det sig.

För att slippa telefonkön igen så mailar jag. Och får ett svarsmail där de kräver svar på ett antal detaljfrågor kring min faktura och mitt abonnemang. Det är väl inte mer än rätt att de kräver 20 minuter av min tid för att jag ska komma fram till kundtjänst, tänker jag när jag samlar ihop uppgifterna.

När jag väl kommer fram meddelar de att de inte kan lösa frågan på mail, utan jag måste ringa in.

Jag förstår ju att de såklart har en massa annat att syssla med än att lösa mina problem. Men det jag inte riktigt förstår är hur de samtidigt har tid att ringa mig varenda vecka för att fråga om jag är nöjd som kund och om jag vill binda mitt mobilabonnemang. Ofta flera gånger per vecka.

Jag har börjat inse att säljarna ofta ljuger om var de ringer ifrån, för att få mig att byta operatör. Och ibland halvljuger de bara, då de ringer från ett försäljningsbolag, men på uppdrag av min egen operatör.

Men bevisligen jobbar en och annan åt min operatör. Åtminstone den gången de råkade lura mig att binda mitt abonnemang på två år till. Jag märkte det först senare när jag tänkte byta telefon. Och drar mig då till minnes ett samtal från operatören att jag skulle få en liten rabatt om jag stannade som kund. Eftersom jag har som princip att inte förlänga bindningstiden på mitt abonnemang så är jag säker på att jag tydligt villkorade mina svar med detta.

När jag försiktigt frågar om att få höra inspelningen så nekas jag det till en början. När jag efter mycket om och men till slut får inspelningen så hörs jag svara på den obligatoriska ja-frågan med ett tydligt "ja, me....". Men mitt villkor, om att inte acceptera förlängd bindningstid, har de klippt bort. Och via mail låter de meddela att de därmed anser ärendet utrett och stängt.

Det var säkert inte meningen att lura mig, tänker jag. Men så himla retligt att det kan bli ett sådant missförstånd. Jag har frågat min operatör om de kan sluta höra av sig på telefon. De har inte svarat.

Nyttan av att byta operatör synes högst begränsad då telekombranschen i stort återkommande hamnar i botten i olika undersökningar kring klagomål och kundtjänst.

Jag vill ju bara vara en god kund som inte stör i onödan. Men jag skulle också vilja få svar när jag behöver och slippa bli trakasserad i telefon. Men jag begär nog för mycket, börjar jag förstå. Det är nog mig det är fel på, och inte telekombranschen.

Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.