Litar du på andra människor? Tror du att personer som går fram till dig på stan har goda eller dåliga avsikter? Frågan har genom åren blivit en allt viktigare analysgrund för statsvetare och sociologer när de försöker hitta förklaringar till varför vissa samhällen fungerar bättre än andra.
Orsaken är intuitiv. Om du ska köpa en vara av en handlare, blir det betydligt enklare för er båda om du litar på varan är korrekt prissatt och av förväntad kvalitet. För säljaren är det enklare om den tror att dina pengar är äkta eller att du faktiskt kommer betala fakturan när den väl dimper ner.
Då slipper ni blanda in mellanhänder för att kontrollera, det enda som behövs är att ni litar på varandra. Det gäller i ekonomin och det gäller i det övriga samhällslivet. Om ett utfärdat löfte hålls, blir allting så mycket enklare.
Tilliten är en mellanmänsklig institution som möjliggör att mer formella och hårda institutioner, som Kronofogden, Polisen eller familjeöverhuvuden inte behöver gripa in.
Sverige är traditionellt sett ett högtillitssamhälle. Hur starkt detta sitter kulturellt syns när man studerar exempelvis svenskarna som utvandrat till USA under det tidiga 1900-talet. Även de utmärker sig, trots 100 år utanför våra gränser, av mycket höga tillitsnivåer.
Den uppenbara följdfrågan blir förstås, hur blir det när personer från länder med låg tillit invandrar till Sverige? Om detta har forskarna Maria Solevid och Sofia Arkhede, båda vid SOM-institutet, skrivit på den utmärkta bloggen Politologerna. De har undersökt hur sambandet mellan etnisk mångfald och tillit ser ut på områdesnivå i Göteborg och hur den etniska bakgrunden påverkar.
Sammanfattningsvis går att säga att den sjunker, men följer övrig ekonomisk utsatthet.
Personer med utländsk bakgrund har lägre mellanmänsklig tillit än personer med svensk bakgrund. Tilliten sjunker också drastiskt när den kontrolleras för andelen med utländsk bakgrund i ett område. Personer som bor i svenskare områden litar mer på personer i den egna stadsdelen är personer som bor i områden präglade av en stor andel invandrare.
Slutsatserna är logiska. Kommer du från ett land präglat av korruption och en repressiv statsapparat och dåligt fungerade institutioner finns det helt enkelt färre skäl att lita på andra. Dessutom vet vi att vissa konflikter följer med till Sverige.
Det är knappast otroligt att en iranier och en irakier som bor grannar men båda flydde kriget länderna emellan initialt är misstänksamma mot varandra, likaså är konflikten mellan exempelvis Kurdistan och Turkiet alltjämt levande, och så vidare.
Men skillnaderna är naturligtvis inte etniskt betingade, däremot följer de segregationens övriga mönster. Det krävs kraftiga åtgärder för att råda bot på denna och en rejäl strategi för hur det ska ske. Utanförskapsområden präglas exempelvis av hyresrätter: ombilda dessa.
Den som äger sitt boende bryr sig mer om det och om kringliggande områden. Lägg ner illa fungerande skolor som låser in barn i dåliga förutsättningar istället för att hälla pengar på problemet. Efter ABC-stadens och miljonprogrammets principer är segregationen inbyggd, det var till och med en uttalad ambition, om än uttryckt i andra ord.
Bygg bort den. Gör om, gör rätt och gör det rejält.