Moderaterna måste snarast förklara att en upprustning av försvaret är ett prioriterat område. Annars blir det svårt för Anna Kinberg Batra att göra anspråk på att bli statsminister.
Det går inte längre att dröja med ett besked. Vi har ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge som kräver handling, inte en ny försvarsberedning, inte nya partiöverläggningar, inte en plan som kan sättas i verket först någon gång nästa mandatperiod. Utan vi har en situation som kräver handling snarast.
För tillfället pågår det en svartmålningskampanj av Fredrik Reinfeldt, som jag tycker orättvis och som jag egentligen inte alls vill delta i, men jag måste tyvärr ändå påminna om det misstag han begick när han kallade försvarsmakten för ett ”särintresse” i januari 2013. Det var före kriget i Ukraina och kan måhända ursäktas med det, men ordvalet skadade förtroendet för Moderaterna som det försvarsvänliga partiet i grunden. Många trogna försvarsvänliga M-väljare lämnade partiet.
Någon gång måste detta misstag repareras, eller åtminstone inte späs på ytterligare genom handlingsförlamning.
Med valet av Donald Trump till president i USA vet vi inte längre hur Nato ska komma att fungera, eftersom han som första amerikanska president någonsin svarat tvekande på frågan om USA ska komma till sina baltiska allierades stöd om de blir utsatta för ett ryskt angrepp. Samarbete med Nato har varit huvudlinjen i den svenska strategin, men vad detta är värt vet vi inte längre.
Samtidigt agerar Ryssland mer aggressivt än någonsin tidigare. Krigen i Ukraina och Syrien vittnar om att Ryssland inte drar sig för att agera militärt med full kraft utanför sitt eget territorium. Totalförsvarets forskningsinstitut skriver i sin senaste rapport om Ryssland att vi står inför en ny hotbild. Samma sak konstaterar också Försvarsmakten i sin nyligen framlagda perspektivstudie.
För bara någon vecka sedan svängde Centerpartiet tydligt till förmån för ökade försvarsutgifter. Liberalerna har sedan tidigare sagt att försvarsanslaget är för litet.
I det läget framstår det som omöjligt för den moderata partiledningen att inte förklara att partiet står bakom en rejäl upprustning av försvaret. För det skulle betyda att den låtsas som att ingenting har hänt i världen och att två expertmyndigheters analyser inte är vatten värda, samt att man en gång för alla bestämt sig för att överlåta ledarskapet för försvarspolitiken till något av de andra allianspartierna.
Det skulle också betyda att Moderaterna säger tack och hej till en av sina historiskt mest lojala väljargrupper – försvarsvännerna. Och hur ska ett parti som inte kan ta ledningen i en av sina traditionella hjärtefrågor göra anspråk på statsministerposten? Vem ska backa upp Anna Kinberg Batra när hon attackeras av sina politiska motståndare? Vem ska vid middagsborden förklara att AKB visserligen inte är världens bästa statsminister men ändå är pålitlig, en ledare som tar ansvar för landets säkerhet?
Redan efter nyår kommer Folk och Försvars rikskonferens i Sälen. Partierna kommer att grillas i dagarna tre om försvarsanslagets storlek. Vad kan då vara ett mer lämpligt budskap att presentera än att även Moderaterna står bakom en rejäl satsning på försvaret?
För övrigt anser jag att Islamiska staten bör förstöras.