Hur röstar skolungdomarna egentligen?

I samband med EU-valet genomfördes även ett skolval där elever i vissa högstadie- och gymnasieskolor fick rösta. Och som de röstade sen.

Vikbolandsskolan visar tydligt hur mycket skolungdomars politiska val skiljer sig från vuxnas. Och hur stora skillnaderna är mellan olika skolor.

Vikbolandsskolan visar tydligt hur mycket skolungdomars politiska val skiljer sig från vuxnas. Och hur stora skillnaderna är mellan olika skolor.

Foto: David Hernqvist

Krönika2024-06-12 05:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Skolvalet är inte allomfattande. I Norrköping handlar det om sju skolor vars elever har fått delta. Därtill är det något av ett rollspel där de som röstar inte behöver leva med resultatet efteråt. Med det sagt vore det väldigt nedlåtande att bara ignorera valet.

De rödgröna partierna brukar anses vara ungdomars naturliga val, men de kämpar med att nå eleverna. S fick 18,47 procent i skolvalet, MP 9,38 och Vänsterpartiet 6,18. Moderaterna och Sverigedemokraterna överpresterar däremot kraftigt och landade på 23,96 respektive 24,48 procent i skolvalet.

Att skolelever inte skulle vara lika känsliga för sådant som överdriven demokratikritik och ociviliserat språk är kanske ingen överraskning. Men att SD är nästan dubbelt så stort i skolvalet bör ändå föranleda viss eftertanke.

I Norrköpings sju skolor fick S ett mer normalt resultat, 23,87 procent. MP landade på 12,03. Både KD och C klarade spärren. Moderaterna blev bara en hårsmån mindre än S med 23,29 och SD stannade på 18,86 procent. Skillnaderna mellan skolorna är dock avsevärda. 

På De Geergymnasiet blev MP största parti med 26,2 procent. På Drottning Blankas Gymnasieskola var det M som drog ihop 35,29 procent. På Himmelstalund utbildningscentrum och Vittra röda stan var det SD med omkring en tredjedel av rösterna. På Vikbolandsskolan fick SD 49,49 procent av rösterna. På Fria läroverken och Hagagymnasiet var S störst med över 30 procent av rösterna.

De betydande skillnaderna mellan de deltagande skolorna visar på något vi redan vet: att det är stor skillnad mellan kulturen på olika skolor. Precis som det kan vara mellan olika bostadsområden. Skolor är dock mer varierande sammansatta tack vare det fria skolvalet. Ändå odlas tydliga kulturella särarter.

Att SD och för den delen M är så mycket större bland skolungdomar kan ha att göra med att unga oftare förefaller utsättas för invandringens negativa aspekter. Barn rör sig delvis i en parallell verklighet utan särskilt mycket vuxen insyn och med lågt ansvarsutkrävande vilket har bidragit till fenomen som förnedringsrån. Hårdare tag mot vad många uppfattar som ett problem förefaller vara en rimlig förklaring till framgångarna. Åtminstone mer så än att tro att skolungdomarna bara trollar vuxenvärlden med sina val.

Men vi kan förstås låtsas som ingenting också.

Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbotten-Kuriren.