Christoffer Bohman är lokalområdespolischef i Sollentuna i norra Stockholm. För SVT berättade han nyligen att de nu kartlägger en nioårig pojke som misstänks hantera narkotika och springa ärenden åt ett kriminellt gäng. "Vi ser att redan vid åttaårsåldern är det många som lämnar den normativa planen med skola och jobb och intar en kriminell identitet", berättade han.
Det är nedslående på alla sätt. Brottsligheten ser inte ut som vi tänker att den gör, som den gjorde förr. Numera är många i åldrarna 16-18 härdade kriminella och för att minska de redan lagstiftningsmässigt begränsade riskerna får de låg- och mellanstadiebarn att exempelvis förvara vapen och narkotika åt dem.
Slopad ungdomsrabatt är en sak, men vi kan inte börja sätta lågstadiebarn i fängelse. Möjligen måste hela boken med sociala insatser skrivas om, människor kanske måste förflyttas, men att sätta andraklassare i fängelse gör vi inte.
Uppenbarligen måste det dock bli lättare att sätta den som använder barn och unga för kriminell verksamhet bakom lås och bom. Det borde betraktas som ett synnerligen grovt brott. Nyligen försökte en åklagare komma åt detta genom att åtala för människohandel. Det misslyckades. Åklagarnas uppfinningsrikedom vittnar både om behovet och om regeringens handfallenhet och oförmåga att se de problem vi faktiskt står inför.
Det behövs dock mycket mer än bara nya brott och hårdare straff. Sverige måste återetablera sig på alla platser där det har lämnat. Vi ska bara ha ett land och det ska inte vara gängens. Sverige är ett av världens absolut minst rasistiska länder, den som anstränger sig kan lyckas i Sverige oavsett var den är född, vad den heter och hur den identifierar sig. När lågstadieelever växer upp i tron att de inte har en chans i Sverige av alla länder har något gått väldigt fel. Och det måste rättas till.
Sverige måste resa sig, rakryggat och stolt, och stå upp för allt vad det här landet är. Jodå, det finns rasister här. Landet är ändå fullt av människor. Men det är inte ett rasistiskt samhälle, däremot ett som inte tolererar illdåd – allra minst mot de svaga och utsatta. Och detta måste sedan manifesteras i såväl ord som handling gång efter annan. Tills vi tror på det själva igen, för med åttaåriga gängkriminella på gatorna är det nog fler än någon enstaka som har börjat tveka under senare år.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.