Hela landet bör faktiskt sitta ihop

Regeringens sänkta ambitioner för landets infrastruktur är oroväckande. Och det bör oroa fler än norrbottningar och västerbottningar.

Hela Sverige behöver Norrbotniabanan.

Hela Sverige behöver Norrbotniabanan.

Foto: Roland S Lundström

Krönika2021-01-20 05:30
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Norrbotniabanan behövs. Och det avsevärt mycket mer än regeringens favoritprojekt att bygga snabbtågspår mellan landets största städer. 

Sverige är ett oerhört långt land men europeiska mått mätt. Från Norrköping är det fågelvägen närmare till Minsk än till Luleå. Det kan vi inte göra så mycket åt. Den stora skammen är att det är snudd på enklare, snabbare och bekvämare att ta sig till den belarusiska huvudstaden.Tänk er att försöka driva Vrinnevisjukhuset utan busslinjerna 12 och 13 – egentligen utan ordentliga vägar alls. 

Trots att norrbottningarna fortfarande lever i ett infrastrukturellt utanförskap talar regeringens tystnad för att den faktiskt avser att pausa planerna på banan. Men det är mer än Norrbottens integration som står på spel.

I det tysta pågår en nyindustriell revolution häruppe. När resten av landet har vant sig vid att en modern industri är tyst och stor som en bättre villa görs här enorma satsningar. Northvolts batterifabrik utanför Skellefteå kommer att ta upp ett område motsvarande 40 fotbollsplaner. Det är stort som en stadsdel. 

Väster om Piteå byggs Markbygden Wind Farm, Europas största vindkraftpark. Fullt utbyggd kommer den att generera 10-12 TWh. Och det behövs. 

LKAB, SSAB och Vattenfall har gått ihop i samarbetet Hybrit för att tillsammans utveckla en process för fossilfri tillverkning av stål. En pilotanläggning finns i Luleå och dragkampen om nästa testanläggning är i full gång. Den ska kunna producera en miljon ton fossilfri järnsvamp per år och kommer att bli uppemot 200 meter hög. LKAB har även tagit fram mycket ambitiösa planer för den egna verksamheten också.

Norra Sverige, tidigare mest känt som en plats där ingen hade arbete och som alla ville lämna, är nu det rakt motsatta. Man ligger längst fram i den industritekniska utvecklingen – i världen. Om vi ändå talar spetsteknik ska inte Esrange glömmas heller. Det stora problemet är att få tag på kompetent personal. Och där är kommunikationerna ett stort hinder. Det är svårt att få folk att flytta till en plats som är så isolerad.

Utöver att hela landet faktiskt förtjänar att sitta ihop på en basal nivå står och faller hoppet om den gröna omställningen med Norra Sveriges möjlighet att blomma ut. Folk här är vana att producera tillväxt och välfärd för hela landet. Allt vi kräver är att det går att ta tåget härifrån också.

Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.