Förra veckan stängde Konungsunds traktorcentrum. Det sätter punkt för ett företag som har varit verksamt på Vikbolandet sedan 1969.
Varför avvecklas då Konungsunds traktorcentrum nu? När Olle Fredriksson, grundare och ägare, intervjuas i NT (1/3) förklarar han att det dels beror på att tekniken i traktorerna har blivit så avancerad att den är svår att hantera för en liten verkstad. Dels har företagets kundkrets minskat.
”Sen vi startade har 70 procent av alla småbönder försvunnit”, säger Olle Fredriksson i NT.
Det Olle Fredriksson fångar här är den strukturomvandling som på ett par generationer helt har stöpt om svenska landsbygder. Lantbruken blir färre men större. Och det här är en något underskattad orsak till landsbygdernas utarmning.
För när de aktivt brukade gårdarna blir färre tenderar befolkningen att minska i socknarna. Gårdarnas hus kan bli fritidshus och underlaget minskar för företag i bygderna, så som traktorverkstäder eller hantverkare. Även skolor, busslinjer och matbutiker får ett mindre underlag.
Varför minskar då antalet gårdar? En del av svaret är det Olle Fredriksson beskriver när han talar om att traktorerna har blivit mer avancerade och datoriserade – teknikutvecklingen har gjort det lönsamt för lantbruksföretagen att växa.
Den som vill driva ett lantbruk behöver allt större arealer för att räkna hem de allt större och dyrare traktorerna, som också är allt bättre och effektivare än sina föregångare. Men det är inte hela svaret.
Politiskt har systemet också riggats på ett sätt som har missgynnat landets lantbruk. Svenska bönder har svårt att konkurrera på den gemensamma europeiska marknaden på grund av högt skattetryck, fördyrande regler och en byråkrati som verkar få många att tappa geisten. Antalet lagkrav för en mjölkgård med växtodling är cirka 450 stycken – och utöver det tillkommer regler som livsmedelsföretag och certifieringar kräver.
I statistiken syns effekterna. En allt större andel av maten importeras. I början av 1990-talet producerade Sveriges bönder 75 procent av landets livsmedel. Nu har självförsörjningsgraden sjunkit till 50 procent, samtidigt som befolkningen har växt med miljoner.
Varenda regering de senaste årtiondena har sett problemet. Det övergripande målet inom jordbrukspolitiken har i decennier varit att minska regelbördan. Men tvärtemot intentionen har regelberget växt.
Ska antalet jordbruksföretag inte fortsätta att minska krävs att den sittande regeringen går från prat till verkstad. Så att gårdar i alla storlekar finns kvar och där till alla företag på landsbygderna som är beroende av lantbruksnäringen.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning.