I onsdags presenterade utredaren Magnus Henrekson sina förslag till ett nytt betygssystem för skolminister Lotta Edholm (L). Bland förslagen finns en tydligare koppling mellan slutbetyg och nationella prov, en ny tiogradig betygsskala samt en avskaffad underkänd-gräns.
Att ta bort betyget F är den mest genomgripande förändringen. Underkänt har länge varit ett rött skynke för många lärare och skoldebattörer. Det har i praktiken varit svårt att sätta F, eftersom såväl elever som föräldrar, politiker och skolledningar ofta har satt press på lärarna att undvika det. En enkätundersökning från 2023, beställd av Sveriges Lärare, visade att 25 procent av lärarna känt sig pressade av chefer att sätta ett "snällt E". Ingen skola vill ju bli känd för att ha många underkända elever.
Dessutom innebär ett F-betyg omfattande administration och extra stödinsatser – åtgärdsplaner, anpassningar, möten och så vidare. För lärare, som redan har en pressad arbetssituation, leder detta till ökad arbetsbörda som spiller ut över ordinarie undervisningstid. Många lärare kan därför övertala sig själv att sätta godkänt, trots att elevens kunskapsnivå kanske inte motsvarar betyget.
Ett annat problem med F-betyget är dess oproportionerliga konsekvenser för den enskilde. Sverige ligger långt över EU-snittet när det gäller andelen elever som inte kvalificerar sig för gymnasiet – förra året var siffran 16 procent. Många av dessa elever hade kunnat passa på ett yrkesprogram, men hindras av ett underkänt betyg i engelska, svenska eller matematik.
Konsekvensen av allt detta är betygsinflation. När elever får högre betyg än deras kunskaper motsvarar, påverkas både gymnasieintag och senare även tillträde till högre utbildning och arbetsmarknaden. Systemet blir orättvist och matchningen snedvriden.
Därför är det positivt att F-betyget nu ser ut att försvinna. Att få betyget 1-3 i det nya systemet innebär att eleven har ”mindre än godtagbara kunskaper”, men är inte noll värt som i dagens system. Att koppla betygen närmare de nationella proven och att rätta proven centralt är också bra. I omvärlden är det mycket ovanligt att lärare sätter betyg utan extern validering. Att vissa skolor har rättat proven mer generöst än andra har skapat omotiverade skillnader i betygssättning. Med en oberoende rättning kan man säkerställa en mer rättvis och rättssäker bedömning.
Trots dessa framsteg finns utrymme för ytterligare förbättringar. För att underlätta en bättre matchning till gymnasiet skulle skolor kunna få sätta särskilda behörighetskrav utöver meritvärdet. Exempelvis skulle en 7:a i matematik kunna krävas för att en elev ska anses redo för naturvetenskapsprogrammet. Sverige har stor brist på yrkesutbildade, och fler unga behöver vägledas till dessa utbildningar. Alla ska inte bli akademiker, men alla behöver en stabil grund från gymnasiet.
I dagens arbetsmarknad är det nästan omöjligt att få jobb utan gymnasieutbildning. Efterfrågan på sådan arbetskraft är väldigt liten, och lite talar för att det kommer förändras framåt. Därför är det bra att trösklarna till gymnasiet sänks. Vi har inte råd med att nästan en femtedel av befolkningen sätts i potentiellt permanent arbetslöshet innan de ens hunnit bli myndiga.
Alex Vårstrand är politisk sekreterare (M).