Missfirmelse mot tjänsteman. Brottet har inte funnits sedan 1976 men Kristdemokraterna vill återinföra det. Det skulle innebära att den som kastar glåpord mot en polis gör sig skyldig till brott.
När KD:s kriminalpolitiska reformprogram presenterades nyligen beskrev rättspolitiske talespersonen Andreas Carlson det så här: "Poliser får i dag utstå hat, könsord, bli kallade hora och andra okvädingsord i syfte att förnedra polisen och försvåra polisens arbete. Men också för att stärka sina egna aktier i de gängkriminella miljön, och man spelar in och sprider i stora kretsar."
Polisens nationella huvudskyddsombud Lena Amorøe skriver instämmande på DN Debatt. Hon vill både återinföra missfirmelse mot tjänsteman samt skärpa lagen om blåljussabotage. Hon poängterar att de kriminellas brist på respekt för polisen inte stannar vid verbala kränkningar utan även har kommit att omfatta våld. Nyligen mördades dessutom en polis i Göteborg.
Ändå tar det emot. Lagstiftning som är ägnad att skydda makten mot folket leder lätt till det. Folket bör som regel alltid ha rätt att håna makten, poliser såväl som politiker, annars är steget till förtryck beklämmande litet. Detta är en viktig del av bevarandet av något slags balans i förhållandet mellan de som styr respektive styrs.
Den formella makten utövas uppifrån och ned – mot folket. Det är en ofrånkomlig del av det hela. För att stävja missbruk av makten måste folket kunna hävda sig gentemot maktutövarna. Allmänna val är ett sådant, och oerhört viktigt, verktyg. Men direkt ohövlighet är det också. Det är så att säga folkets privilegium.
Det vi ser nu i form av kränkningar mot poliser och andra anställda inom rättsväsendet är dock av sådan natur att det går långt utanför det tidigare diskuterade. Att kränka polisen har blivit ett sätt både att göra kriminell karriär för den enskilde skurken och att befästa och utöka kriminellas makt i allmänhet.
Situationen med de gängkriminella är så långt gången att vi för att komma till bukt med den kommer att behöva göra avsteg även från djupt hållna principer. Så är det i förhållande till poliser och förolämpningar. Ska samhället fungera behöver det finnas en grundläggande och allmän respekt för polisen. Så är det inte i dag. Därför behövs dessa förändringar.
Dock bör vi bara genomföra dem om vår avsikt är att ta bort dem igen när så situationen tillåter.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.