De stödpaket som har presenterats under hösten gör oss till en av de större bidragsgivarna när det gäller att försvara europeisk säkerhet och fred. Det är nämligen det som stödet till Ukraina handlar om.
Det är välgörande att den tvekan som Sverige inledningsvis och även under våren visade, inte minst när det gällde mer massivt stöd, nu har övergått i beslutsamhet. Det är extra viktigt i en tid då Sverige genom ordförandeskapet i ministerrådet har i uppgift att samla hela EU bakom sig mot Rysslands krig och långa serie av krigsbrott.
Det sägs oftast att vi liksom andra länder med detta hjälper Ukraina, och det är sant, men än mer centralt är det att konstatera att Ukraina genom det försvar man utkämpar värnar Europa. Ukrainas sak är vår men Europas försvar har nu fallit på det ukrainska folket. Det bör vi visa tacksamhet för genom att fortsatt bidra till att stärka Ukrainas försvar. Ukraina måste nämligen vinna för att Rysslands invasion ska kunna besegras.
Det är aldrig den som försvarar sig som provocerar, bara den som angriper. Och det är aldrig de som stöder offret som eskalerar. Det är Ryssland som genom sitt fortsatta krig i Ukraina eskalerar dag för dag och låter allt fler människor lida genom död, skador och ett förstört samhälle.
Utan att vi stöder Ukraina blir landet utelämnat åt rysk förödelse, förtryck, deportationer, tvångsförflyttningar av barn och utrotandet av ukrainsk nationell identitet. Det är i praktiken ett folkmord som Ryssland vill genomföra och det internationella samfundet har ett ansvar att agera mot detta, annars blir man i praktiken medskyldig till angriparens våld.
Om inte Ukraina kan försvara sig vinner Ryssland. Då är hela Europa utsatt för de hot som Ryssland kan rikta mot alla de andra länder som man vill tvinga in i en egen intressesfär. En regim som lärt sig att krig leder till seger och demokratiers eftergifter kommer inte stanna vid Ukraina. Det militära stödet är därför avgörande viktigt. Det får inte finnas någon tvekan i Moskva om att Ukraina även fortsatt kommer att få det stöd som krävs.
Det gäller i en vidare bemärkelse också frågan om Ukrainas roll i EU. Det är en fråga som Sverige genom ordförandeskapet i EU har en särskild möjlighet att driva vidare snabbt. I fredags var EU-kommissionen med dess ordförande Ursula von der Leyen samt Europeiska rådets ordförande Charles Michel i Kyiv just för att diskutera frågan om Ukrainas medlemsprocess. Sverige bör nu driva på så att förhandlingarna börjar under våren 2023 och att de genomförs med hänsyn till det krig som pågår, inte skjuts upp på grund av det. I så fall skulle ju Ryssland, som vill hindra Ukraina att söka sig till Europa, lyckas.
EU bör därför direkt inleda konkreta medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Istället för att gå den traditionella förhandlingsordningen måste de nu steg för steg föra det ukrainska samhället in i Europeiska unionens ramar.
De associationsavtal som redan finns bygger på frihandel och ger en bas för att med snabba steg ytterligare modernisera och integrera Ukrainas ekonomi.
Ukraina kommer under lång tid inte av egen kraft kunna uppfylla villkoren för ett fullständigt medlemskap i EU. Därför måste förhandlingsprocessen genomföras på ett sätt som tar hänsyn till att den sker med ett land som kämpar för sin överlevnad. Det är viktigt att förhandlingarna påskyndas så att den ryska regimen även här möter ett strategiskt bakslag.
EU:s myndigheter bör i samverkan med det ukrainska samhället bidra till en successiv anpassning till europeiska regelkrav och rättslig utövning. EU bör också upprätta en särskild budgetpost för stöd till den ukrainska ekonomin.
Därmed skapas ett europeiskt åtagande som inför Ryssland visar att det är en huvuduppgift för Europeiska unionen att säkra Ukrainas utveckling och återuppbyggnad som europeisk nation. Det är så vi kan ge Ukraina möjligheter att vinna kriget, inte bara genom vapen på slagfältet utan genom ett politiskt och ekonomiskt samarbete som ger uthållighet. Det visar att Ukraina är en del av ett Europa som inte ger upp i försvaret av demokrati och frihet.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker