Ett FN som fortfarande levererar

Världens liksom Sveriges medborgare anser att globalt samarbete och FN är viktigt för att lösa samtidens utmaningar.

Det är just som diskussionsklubb som FN gör störst nytta. Diskussioner leder till förhandlingar som leder till konventioner, skriver Jakob Styrenius.

Det är just som diskussionsklubb som FN gör störst nytta. Diskussioner leder till förhandlingar som leder till konventioner, skriver Jakob Styrenius.

Foto: Tim Aro/TT

Krönika2023-03-09 06:30
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtidigt synes stödet för FN ha sjunkit markant hos svenskarna på senare år, enligt mätningar som utförts av Novus på uppdrag av Svenska FN-förbundet.

Det är inte helt förvånande. Utöver organisationens ständiga problem med korruption, nepotism, inkompetens och ineffektivitet, så lever vi i en tid där folkrätten hamnat på undantag. Och där väst liksom öst de senaste decennierna hellre urholkat de internationella spelreglerna för fred och säkerhet än skyddat dem. På senare år har vi dessutom åter en situation där stormakter och före detta stormakter (läs: Kina och Ryssland) saboterar fredlig utveckling enbart för egen vinning, med veton i säkerhetsrådet och egna aggressionskrig.

Då vi dagligen påminns om FN:s oförmåga på området så sjunker sannolikt förtroendet. Men ska vi vara ärliga så har förhoppningarna på organisationens möjligheter att stoppa krig alltid varit något uppskruvade. FN är inte starkare än dess medlemmar och deras agerande.

En återkommande anklagelse mot FN är att det är en ”diskussionsklubb”, vilket bland annat framförts av USA:s president George W Bush, strax innan han tog folkrätten i egna händer och invaderade Irak.

Men faktum är att det inte borde vara ett skällsord. Det är just som diskussionsklubb som FN gör störst nytta. Diskussioner leder till förhandlingar som leder till konventioner. Ofta blir det halvmesyrer. Ibland misslyckas det helt. Men emellanåt, och med tiden, gör det världen till en bättre plats att leva på.

Genom enträgna och långsiktiga förhandlingar skapas juridiska regelverk på områdena där det aldrig funnits lag och rätt. Det bör betraktas som en av mänsklighetens hittills största bedrifter.

Och är det på något sätt FN i framtiden kommer att kunna stoppa krig i större utsträckning, så är det på detta långsamma sätt för att utveckla den internationella rätten.

Tills dess kan vi glädjas åt framgångshistorier såsom konventioner om rymden och världshaven. Även om Havsrättskonventionen från 1982 varit lyckosam har det saknats regelverk kring hur resurserna i de djuphav som täcker nästan hälften av jordens yta ska skyddas, tas till vara och fördelas. Men 20 års ”diskussioner”, varav många års aktiva förhandlingar, har nu avslutats i enighet.

Det är en framgång för djuphaven. Men också för mänskligheten. Ett FN-system som fortsätter att leverera förtjänar ett högt förtroende och ger hopp i en annars mörk tid.

Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.