En röntgenbild av Östergötland i världen

Röntgenbilden som tas nattetid på ett östgötskt sjukhus skickas till andra sidan jorden. Globaliseringen är här för att stanna.

Nog är det lite spektakulärt att Vrinnevisjukhuset i Norrköping har svenska läkare i Sydney i beredskap på natten.

Nog är det lite spektakulärt att Vrinnevisjukhuset i Norrköping har svenska läkare i Sydney i beredskap på natten.

Foto: Rick Rycroft/TT

Krönika2020-01-22 05:01
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Kanske är jag lättimponerad. Men nog är det lite spektakulärt att Vrinnevisjukhuset i Norrköping har svenska läkare i Sydney i beredskap på natten.

Rent praktiskt handlar det om att röntgenbilder som tas på Vrinnevi, Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala skickas till Australien. I Sydney sitter ett team av svenska radiologer och bedömer bilderna. Så har det fungerat i flera år nu. Det är också fler regioner än den östgötska som har valt att köpa in den här jourtjänsten.  

Egentligen skiljer sig inte förfarandet nämnvärt från att ha en sömndrucken röntgenläkare sittande i ett rum i slutet av en av Vrinnevisjukhusets tegelklädda korridorer. Bilderna överförs digitalt för bedömning. Skillnaden är att personalen i Sydney kan utnyttja tidsskillnaden och jobba dagtid.

Skulle uppkopplingen inte fungera eller att det behövs en radiolog på plats på sjukhuset finns alltid en person att ringa in här i gamla Sverige. Men det behöver sällan göras.

Mathias Axelsson, som är verksamhetschef på röntgenkliniken på US i Linköping, beskriver systemet med de svenska läkarna i Sydney som en lösning där alla vinner. Patienten får pigga och duktiga läkare som granskar röntgenbilderna. Regionen sparar pengar. Och radiologerna får en bättre arbetsmiljö, genom att slippa de slitsamma nattpassen.

Det hela är också ett uttryck för hur långt globaliseringen har gått. Flödet av information, tjänster och människor över gränserna har blivit en självklarhet för många. Dessutom kan vi hitta lösningar som tidigare inte gick att föreställa sig, likt att köpa in tjänster från Australien när de har dag och vi har natt. Den utvecklingen lär inte gå att dra tillbaka – vare sig vi vill eller inte.

I kölvattnet efter brexit och Donald Trumps aggressiva amerikanska handelspolitik kan det ibland låta som att globaliseringen fortfarande är ett val. Möjligheterna att påverka för politiken lär dock främst finnas på marginalen. Människor runt om i världen har vant sig vid att varor och tjänster kan flöda över gränserna.

Globaliseringen är här för att stanna. Och i det läget får inte vi inte stå stilla.

Det internationella flödet av varor och tjänster är en möjlighet för den driftige. Ska Sverige och Östergötland bli vinnare i den alltmer uppkopplade och sammanlänkade världen gäller det att vi inte bara köper in tjänster, vi behöver även sälja.

Edvard Hollertz är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.