De utpekade pojkarna är vuxna män nu. De var fem respektive sju år när det begav sig för 24 år sedan. De har fått leva nästan hela sina liv i något slags fabricerad tro att de har dödat en ännu mindre pojke. Det är ett fruktansvärt övergrepp som begicks.
Om det finns någon substans i de rykten som florerar får framtiden utvisa. Men av någon anledning fanns inget utrymme för tvivel. Det var klart från början att det var de här två pojkarna. Sedan var det mest en fråga om att bevisa det, vilket förstås var svårt eftersom det inte var sant. Men man kunde åtminstone få dem att erkänna. Många och långa förhör hölls med de små barnen. De vallades på brottsplatsen. Och till slut erkände de. Inte för att det spelades in, men så lär det ha varit i vart fall.
Det offentliga gick in för att knäcka en femåring och en sjuåring och få dem att erkänna ett fruktansvärt brott. Som man borde ha insett redan där och då att de inte hade begått.
Efter att Dagens Nyheter uppmärksammat fallet igen 2017 stod det snart klart att de båda utpekade pojkarna var oskyldiga. Skandalen var ett faktum. Pojkarna vände sig till justitiekanslern för att få skadestånd från staten. JK kom dock fram till att ärendet var preskriberat och att något skadestånd sålunda inte kunde komma på fråga. Statens försvar var alltså inte att den hade gjort rätt utan snarare att den ansåg sig ha kommit undan med det hela på tekniska grunder. Mycket upplyftande.
Pojkarna vände sig sedan till Arvika kommun för att få en ursäkt och ett skadestånd. Kommunen kom dock nyligen fram till att den inte har gjort något fel och tänker därför inte ge bröderna en krona. Än mindre en ursäkt.
Allt detta sticker i ögonen lika mycket som någonsin en syl skulle göra. Kommunen verkar ha letat efter formellt begångna fel i myndighetsutövningen men missar nog allt som skett mellan stolarna. Och en ursäkt borde männen inte ens ha behövt begära. Den borde ha kommit som ett brev på posten.
Men värst är väl staten som faktiskt gömmer sig bakom sina onda gärningars framgång. Hade det uppdagats tidigare hade det ju inte hunnit preskriberas. Det är vämjeligt. Regeringen borde redan när JK:s utlåtande kom meddelat att de tillerkänner bröderna det belopp de hade sökt pro bono. Möjligheten finns, det verkar bara vara anständigheten som saknas.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.