I morgon, den 23 februari, går Tyskland till nyval. Detta efter att förbundsdagen upplösts av landets president Frank-Walter Steinmeier. Rådande regeringskris har uppstått till följd av politisk instabilitet, koalitionskonflikter och ett ökande missnöje bland det tyska folket. Varför är nyvalet viktigt för Sverige?
Som vår största handelspartner är Tyskland en god granne att hålla ögonen på. Drygt 10 procent av alla varor vi exporterar varje år går till Tyskland. Detta motsvarade 2023 ett värde på ungefär 221 miljarder kronor, enligt statistik från SCB.
Pågående politiska instabilitet (milt uttryckt) i USA har ökat vårt behov av stabilitet och samarbete i Europa. Tyskland kan, tillsammans med Frankrike, ses som ledarländer i Europa och EU efter att Storbritannien gjorde sin Brexit.
Under tiden som Tyskland laddat om för nyval har Angela Merkel (CDU) påmint om sin existens via aktuella Frihet: Minnen 1954–2021. Biografin har sedan släppet i november slagit försäljningsrekord och är en bidragande faktor till att Tysklands bokförsäljning ökade med 0,8 procent under 2024, rapporterar tyska bokhandelsföreningen Börsenverein.
Det var just den annars svaga fackboksgenren som fick störst försäljningsökning. Inte så konstigt att denna skakiga tid får människor att längta tillbaka till stabilitet. Och Merkels Tyskland var länge just stabilt – tills det inte längre var det.
I 16 år regerade Angela Merkel som förbundskansler. Längs vägen hanterade hon den ena internationella krisen efter den andra. Hon bromsade Ukrainas väg in till Nato 2008 och i sin bok förordar hon nu en diplomatisk lösning mellan Ukraina och Ryssland, vilket känns märkligt eftersom Ryssland är den skyldige till invasionen. Men i boken passar hon på att förklara sina beslut som gjorts och hon verkar inte direkt ångerfull.
Hennes efterträdare på förbundskanslerposten, socialdemokratiske Olaf Scholz, är hotad. Han tog själv initiativet till förtroendeomröstningen i mitten av december, eftersom hans regering med miljöpartiet Die Grünen och liberala FDP sprack efter lång osämja. Förmodligen blir det inte Scholz parti SPD som vinner nyvalet, utan i stället står hoppet till favorittippade Friedrich Merz (CDU). Men trots att man kan önska Merz och mer stabilitet blåser populistiska vindar. Folket protesterar efter lång tid av osäkerhet och ekonomisk svårighet. Mycket av detta går att spåra till kvinnan bakom knapparna. Merkels Energiwende tog alltför snabbt bort Tysklands omfattande kärnkraft och ersatte den med ett osunt beroende av Ryssland och Kina. Detta har blivit exempel på en miljörörelse som gick ”fort men fel”. Hennes väl öppna migrationspolitik har lockat fram röster på nationalistiska Alternative für Deutschland (AfD) och Rysslandskramande Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW).
Förutom detta är ett annat orosmoment att Tyskland ligger efter med sina militära resurser, precis som vi gör. Både Tyskland och Sverige har alltför länge förlitat sig på neutralitet. Det har dessvärre visat sig fungera dåligt gentemot Putins Ryssland.
Generalmajor Karlis Neretnieks påminner i Officerstidningen (15/2) om att det tar tid att utbilda officerare och förstärka personalresurserna. Dessutom skulle vi behöva beväpnade drönare och raketartilleri. Det är sådant som Ukraina tvingats lära omvärlden att det behövs och som den ryska krigsmakten till stor del redan har.
Politisk stabilitet och tryggare ledarskap i Tyskland behövs för både Sverige och Europa. Inte minst behöver Ukraina det. Vi måste hjälpa dem som slåss för sin frihet – och i förlängningen för allas frihet. Risken är stor att vi annars står näst på tur. Neretnieks stämmer till eftertanke med vad Astrid Lindgren skrev i sin dagbok den 1 september 1939: ”I dag började kriget. Ingen vill tro det.”
Katarina O’Nils Franke är författare och börjar 24/2 som konsult på PA-byrån The Labyrinth.