Ägg är ett av få livsmedel som Sverige på pappret är självförsörjande på. Ändå varnas det för äggbrist i påsk. Hur kan det komma sig?
Enligt Marie Lönneskog Hogstadius, verksamhetsledare på branschorganisationen Svenska Ägg, beror det i mångt och mycket på att Sveriges största äggproducerande gård, belägen i Kalmar län, återkommande har drabbats av salmonella.
Till Dagens Nyheter sade Marie Lönneskog Hogstadius för ett par dagar sedan: ”Situationen har förändrats supersnabbt. Nu har vi kvar 80 procent av den svenska äggproduktionen. Förra året var vi mer än 100 procent självförsörjande.”
Vi har alltså kommit till ett läge där nästan vart femte ägg i landet kommer från en och samma gård. Att gårdarna blir färre men större är samtidigt en utveckling som har pågått i generationer. Men nu har den gått så långt att det inte krävs mer än fyra-fem gårdar av samma storlek som Sveriges största äggproducent för att förse landet med ägg. Det här visar hur långt den så kallade storleksrationaliseringen har gått.
Dessa stora gårdar är ofta välskötta mönsterjordbruk. De är oerhört effektiva och kan ge det konsumenterna efterfrågar allra mest just nu – bra mat till låga priser.
Baksidan av utvecklingen är att allt färre gårdar gör livsmedelsförsörjningen sårbar. Det visar larmen om äggbrist med tydlighet.
Samtidigt är det i livsmedelskedjan inte bara gårdarna som blir allt färre men större. Antalet mejerier, slakterier och kvarnar är numera få – men de som finns är desto större. Det innebär att om exempelvis ett par mejerier samtidigt skulle få produktionsstopp skulle troligen mycket mjölk inte kunna tas omhand.
Att det blir allt färre anläggningar med livsmedelsförädling är något som har oroat riksdagen redan innan det försämrade säkerhetspolitiska läget. I en rapport om Sveriges sårbarhet från riksdagens miljö- och jordbruksutskott (2020) påtalas att det är viktigt att livsmedelsanläggningarna inte fortsätter att försvinna.
Sedan Rysslands utvidgade anfallskrig mot Ukraina har även arbetet med att stärka svensk livsmedelsberedskap intensifierats. Den tidigare och nuvarande regeringen har gett myndigheter flera uppdrag om att utreda behoven för att säkra mat vid kris eller krig. Men det lär dröja lång tid innan några praktiska effekter av det statliga arbetet märks.
Som konsumenter har vi däremot makt att genom matvalen i butik stödja eller inte stödja svensk livsmedelsberedskap. För genom att välja mat från svenska gårdar bidrar vi till att produktionsförmågan bevaras i landet. Och den som verkligen vill ta ansvar för att stärka robustheten i livsmedelskedjan bör välja regionalt producerad mat från mindre livsmedelsföretag.
Edvard Hollertz är agronom och ledarskribent i ATL – Lantbrukets affärstidning