Shopping sker numera snabbt och smidigt genom våra telefoner och datorer. Vi kan på så sätt effektivisera vår tid och behöver inte gå in i en butik för att få mat på bordet eller nya kläder. Men det digitala köpmönstret förändrar också miljön omkring oss, eftersom e-handeln konkurrerar ut fysiska butiker.
Samtidigt har arbetsmiljön för butikspersonal försämrats. Allt oftare utsätts personal för hot och våld. Ofta sker detta i samband med att man ertappat kunder med att försöka stjäla. Det förekommer också att hotfulla kunder väntat kvar på kassabiträden vid arbetsdagens slut. (SR 4/10)
Sedan de flesta bussarna i landet blev kontantfria tycks det nästan som om hoten har flyttat därifrån och in i butikerna. Hur länge kommer kontanthantering och kassaapparater att få finnas kvar?
Tyvärr verkar inte lösningen med automatisering fullt så enkel. Det fuskas och stjäls också vid de kontantfria självbetjäningskassorna. Antalet självbetjäningskassor ökar runtom i landet, vilket förenklar för kund och säljare och minskar köandet. Men om människor fuskar och stjäl vid självbetjäningen behövs förmodligen fler väktare som kan hjälpa handlarna att sätta stopp.
För tröskeln till olaglig verksamhet behöver höjas. Problemet med hot och våld i handeln är så pass vida spritt att vi bör betrakta åtgärder mot detta som viktigt för den allmänna samhällsordningen.
När handeln fungerar verkar det mänskliga mötet i butik fortfarande vara något som vi vill ska leva kvar sida vid sida med e-handeln, enligt branschorganisationen Svensk Handel. Den största gruppen som vill handla i fysisk butik är äldre personer. Förutom denna grupp är det nog många som fortfarande vill roa sig med en shoppingdag och få flanera, fika och fynda.
I början av september kom en rapport från HUI Research att detaljhandeln i Östergötlands län omsätter 29 miljarder kronor. Handelsområdet Ingelsta i Norrköping var med om flera butiksstängningar under året, men samtidigt öppnade flera nya butiker i city. Trots e-handeln omsatte alltså den fysiska detaljhandeln i Sverige 674 miljarder kronor under 2018, en ökning med 2 procent jämfört med året innan.
Men det ökade våldet har lett till att flera företag väljer att stänga eller låter bli att öppna nya butiker i otrygga områden.
Det är inte konstigt att butiksägare väljer att garantera tryggheten för sina anställda. Men det är en obehaglig utveckling att otryggheten eskalerar i vissa delar av samhället. Handel skapar rörlighet och trygghet i stads- och boendemiljöer samt möjliggör arbetstillfällen. Om vissa stadsdelar stängs av från butiker riskerar vi att få fler skuggsidor i samhället.
För att garantera trygghet och fortsatt handelsutveckling i samhället behöver vi bli bättre på att hjälpa handlarna. Det här är ett problem och en kostnad för hela samhället, inte bara för enskilda handlare att brottas med. Hellre fler väktare i utsatta butiksmiljöer än otrygga miljöer helt utan butiker.