Att Dadgostar är öppen för att samarbeta med Centerpartiet handlar förmodligen väldigt lite om politiska önskedrömmar. Snarare är det väl ett tecken på grundläggande matematiska kunskaper som Centerledaren Annie Lööf verkar sakna helt.
I en intervju i Göteborgs-Posten påpekar Dadgostar helt enkelt att om det ska bli en vänsterregering så måste faktiskt både Centerpartiet och Vänsterpartiet vara med på båten. Men hon verkar också övertygad om att Centerpartiet kommer att krypa till vänsterkorset till slut. Det kan förstås vara blott kaxigheten hos en ny, ung partiledare. Men det finns goda skäl att tro att hon har rätt.
Annie Lööf har visserligen gjort tydliga ställningstaganden mot Vänsterpartiet. Men det har hela tiden varit baserat på partiets politik, och det väger inte så tungt längre. Partiledaren som blev känd för att läsa nyliberala ikonförfattaren Ayn Rand och hylla Margaret Thatcher och som gjorde Centern till Sveriges mest liberala parti har nu kastat allt vad ideologi heter över bord.
Inte så att man kommer att skrota partiprogrammet, men det väger inte särskilt tungt längre. Politiken har hamnat i andra rummet. Om man tidigare var livsstilsliberala fokuserar partiet nu helt på livsstilsbiten. Bilden av Annie Lööf som en ansvarstagande, kompromissande och kanske framför allt god människa som står upp mot ondska betyder allt.
Ideologerna har ingen plats i Centern längre, de väger lätt i jämförelse med personerna som sköter Lööfs sociala mediekonton. Youtubekanalen där hon sitter och reagerar på sig själv och allmänt leker influencer är viktigare för C än alla presskonferenser i världen. Centern håller på att förvandlas till ett parti för en postpolitisk värld, eller åtminstone för postpolitiska väljare.
Och det verkar Dadgostar ha insett. Utan Centern skulle valet närmast vara ointressant. Vänsterblocket har inte en chans utan de skenbara nyliberalerna i grönt. Det skulle också göra C meningslöst eftersom man då inte levererar på det lilla partiet fortfarande saluför.
En effekt av detta är att Vänstern inte har något incitament att förhandla längre. Det blir inga fler liberala reformer under röd flagg. Det går inte att förhandla om hur mycket man ska få för att åka med på båten när man redan har surrat fast sig vid masten. Det är inte mycket till politiskt hantverk från Lööfs sida. Dadgostar behöver bara vänta ut situationen. För henne och V betyder politiken mycket och de har allt att vinna.