Justeringar av biljettpriser sker varje år. 2022 var det med i genomsnitt fyra procent. Året därpå med sju procent och i år med fem procent. Men det säger ju egentligen inte särskilt mycket.
Offentlig kollektivtrafik vilar på två intäktsben. Det ena är biljettintäkter och det andra är offentliga subventioner. En seriös verksamhet måste ha en ordentlig balans mellan dessa. Sedan kan man vilja att hela faderullan ska vara subventionerad, att resenärerna ska stå för hela kostnaden eller så kan man lägga sig någonstans däremellan, vilket väl torde vara det vanligaste.
Östgötatrafiken har i dagsläget ett ekonomiskt mål att biljetterna ska stå för hälften av intäkterna. Där är man inte. Ändå säger marknadschefen att årets höjning, på fem procent, inte ens motsvarar inflationen och företagets kostnadsökningar. Rent praktiskt innebär det alltså att självkostnadstäckningen för kollektivtrafiken minskar snarare än ökar. Anledningen till detta sägs vara att man absolut inte vill att resandet ska minska.
Den här inställningen till de ekonomiska målen är fascinerande. I vilken värld föreställer sig då Östgötatrafiken att man någonsin ska kunna öka biljettförsäljningens andel av intäkterna? Väntar man på en tillvaro där kostnadsläget sjunker så mycket att man bara kan behålla biljettpriserna och lösa det den vägen?
Grundtanken bakom att resenärerna ska stå för hälften av kostnaden är ju att skapa en legitimitet och en rättvisa för systemet. Den som är hänvisad till att ordna sina egna resor får ju ingen subventionering alls utan står för alla sina kostnader. Denna grundläggande obalans är viktig att hantera, annars tappar kollektivtrafiken sin legitimitet.
När man så ändå har infört ett ekonomiskt mål om 50-procentig egenförsörjning bör detta rimligtvis följas åt av faktiska steg för att nå dit. Biljettpriserna måste höjas i en omfattning som innebär att resenärerna står för en ökad del av finansieringen, inte som nu en minskad del. Det är oacceptabelt.
Därtill kan man fråga sig hur det går ihop med regionens ekonomiska kris i övrigt. Har regionstyret ingen önskan om att kollektivtrafiken ska nå sina ekonomiska mål? Varför accepterar man att målen helt ignoreras på detta vis? Det ger knappast ett seriöst intryck.
Offentlig verksamhet ska inte vara ett ekonomiskt svart hål. Höj biljettpriserna på riktigt nästa gång.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.