Numera ska betydligt fler företag, alla med minst 50 anställda, ha en oberoende visselblåsarfunktion. Dessutom är det en bredare grupp personer som ska skyddas, exempelvis med skydd mot repressalier, inklusive hemlighållande av visselblåsarens identitet.
Chefer har i alla tider haft makten att göra livet surt för enskilda anställda. Men numera har medarbetare nära nog lika goda möjligheterna att förstöra tillvaron för enskilda chefer eller kollegor. De flesta organisationer tar frågor om mobbning och trakasserier på stort allvar. Vilket gör att en liten signal kan få stora konsekvenser för den som pekas ut. Ett litet rykte om sexuella trakasserier, en anklagelse om kränkande särbehandling, eller en anonym visselblåsning om korruption, så är chefen borta.
Det har väl aldrig varit något reellt problem, kanske någon tänker. Men företag som arbetar på ett neutralt och rättssäkert vis med att utreda anmälningar i arbetslivet påpekar riskerna. I en genomgång av hundratals utredningar kom ett av företagen fram till att inte mindre än 15 procent av anmälningarna sker i ond tro. I syfte att bli av med en person eller på något annat sätt skada den anmälda. I ytterligare 35 procent av fallen gick det inte att styrka att det fanns någon grund för anmälan. Den egentliga siffran för andelen grundlösa anmälningar i ond tro är alltså någonstans mellan 15 och 50 procent.
Organisation Ledarna flaggar också för att anmälningar kommer att öka som följd av att lagen nu omfattar många fler. Och de noterar redan hur chefer blir anmälda bara för att de gör sitt jobb, som att genomföra förändringar, ge medarbetare negativ återkoppling eller försöka komma till rätta med aggressivt beteende hos medarbetare. Chefer anklagas för påhittade överträdelser. Och blir omplacerade eller erbjudna att lämna organisationen utan att veta vad de anklagas för.
Det visar på vikten av att visselblåsarfunktioner fungerar som man hoppas. Och att det inte räcker med att hoppas. Konsekvenserna blir oerhörda för den enskilda som drabbas. En visselblåsarfunktion som skyddar anonymitet utan att använda sig av en neutral och rättssäker metodik löper stor risk att utnyttjas av skrupelfria personer och leda till större skada än nytta för arbetsmiljö och psykiskt välbefinnande. Här har fack, högre chefer och visselblåsarfunktioner ett stort ansvar att ta.
Lagen är välmenande, men behöver följas upp med analyser av dess konsekvenser, för att inte bli ett skydd för skrupellösa bluffvisslare.
Ledarsidans krönikör Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.