Världshälsoorganisationens riktlinjer är tydliga. Barn under två år ska inte ha någon skärmtid alls. Detta är något som åtskilliga länder har tagit efter. Dock inte Sverige som har gått i en helt annan riktning.
Barnläkarföreningen arbetar dock för att få Folkhälsomyndigheten att införa motsvarande rekommendationer även i Sverige, vilket Aftonbladet har skrivit om nyligen. Hittills har barnläkarnas önskan fått kalla handen från FHM, som inte anser att det ingår i deras uppdrag.
Men Barnläkarföreningen har rätt i att det är en viktig fråga och som gott bör kunna vara FHM:s ansvar. Det handlar inte om att kriminalisera någonting, inte ens om att skuldbelägga föräldrar. Poängen är att det är viktigt att staten är tydlig med att det finns allvarliga risker som är förknippade med skärmanvändning hos små barn.
Ulrika Ådén, ordförande för Svenska barnläkarföreningen, förklarar att skärmanvändning påverkar utvecklingen av språket, intellektuella funktioner och inte minst samspelet med andra. Hjärnans utveckling sker i olika faser där den är menad att lära sig vissa saker. Och missar man det kan det vara svårare att ta igen det senare.
FHM:s tvekan att ta sig an detta uppdrag kan hänga ihop med att Sverige har valt en helt annan väg. Här ska vi ha så mycket digitala inslag som möjligt, trots att det inte finns något underlag för att det skulle främja utvecklingen. Tvärtom. Redan på förskolan, där de flesta barn börjar gott och väl före två års ålder, är surfplattorna tvingande enligt lag.
Nyligen fick dessutom en grundskola i Visby kritik från Skolinspektionen eftersom lärarna där ville låta barnen lära sig att använda penna och papper innan de går över till digitala verktyg. Surfplattor och datorer finns men används först i årsurs 3 och då väldigt sparsamt. Men läroplanen kräver att treorna ska arbeta med digitala verktyg och söka information på internet själva. Skolan tvingades att ändra sin undervisning, trots att Skolinspektionen konstaterar att skolan följer bestämmelsen om att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Så bisarrt utformad är den svenska skolan.
Med det i beaktande är FHM:s ovilja kanske inte så märklig. Men regeringen bör ge FHM det uppdraget och även rulla tillbaka den skadliga tvångsdigitalisering som drabbat för- och grundskolor. Klassfrågan handlar inte om tillgång till digitala verktyg utan om möjlighet att slippa dem. Som det är nu cementerar staten klasskillnader snarare än utjämnar dem. Så kan det inte få fortsätta.
Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.