Skolan är okej – trots Pisaskandalen

Hanteringen av Pisaundersökningen är en praktskandal som fläckar både utbildningsministern och Skolverket – däremot inte skolorna.

Anna Ekström borde läsa om Carlo Collodis Pinocchio. Det finns något att lära där.

Anna Ekström borde läsa om Carlo Collodis Pinocchio. Det finns något att lära där.

Foto: Jametlene Reskp/Unsplash

Krönika2021-05-05 05:00
Detta är en ledarkrönika. NT:s ledarsida är moderat.

Det är inte så lite fräckt egentligen. Att aktivt fuska med siffrorna för att få politiken att se framgångsrik ut. Att massexkludera elever från en internationell undersökning.

För frågorna hopade sig redan Pisaresultatet för 2018 presenterades hösten 2019. Varför hade över elva procent av eleverna undantagits från mätningen? Dubbelt så många som tidigare år. Pisa tillåter också som regel bara fem procents exkludering, utöver att det finns krav på vilka som får undantas.

Men Skolverket hävdade ihärdigt att undantagen var riktiga och berodde på Sveriges stora asylinvandring. Enligt reglerna kan elever som har gått i svensk skola i mindre än ett år mycket riktigt undantas. Men elva procent lät som lite väl mycket. Men OECD accepterade Skolverkets förklaring och godkände resultatet. 

Förra sommaren granskade Expressen ärendet och kom fram till att Skolverket hade fuskat. Så många nyanlända elever fanns helt enkelt inte. Utbildningsminister Anna Ekström (S) beställde en granskning från OECD och gav Skolverket i uppdrag att förhandla ramarna för granskningen. Ett utmärkt sätt att inte få klarhet i det hela. Vilket heller inte skedde.

Detta har nu också Riksrevisionen konstaterat. OECD var en dålig granskare och Skolverket en dålig källa till information. Ingen hade incitament att gå till botten med problemet. Riksrevisionen har dock gjort en egen granskning och kommit fram till att mer än dubbelt så många elever exkluderades som reglerna egentligen tillät. Annars hade Sveriges resultat blivit betydligt sämre.

När Anna Ekström tillträdde som minister kom hon från posten som generaldirektör från Skolverket. Hon framställdes närmast som en garant för sakkunskap och pålitlighet. Nu framstår hon som en av de värsta partipolitikerna. Riksrevisionens svidande kritik till trots härdar hon fortfarande ut i budskapet att svensk skola går framåt.

Det är nog inte helt sant. Däremot är svensk skola inte riktigt så dålig som den ibland framställs. Den har problem och en del ganska stora sådana inte minst vad gäller disciplin och lärmiljö. Men problemet görs större av den stora invandringen, eftersom skolan inte har varit ämnad att hantera en sådan. Något som nu har blivit smärtsamt uppenbart. Vi klarar inte ens av att delta i internationella mätningar utan att behöva fuska oss till en halvtaskig placering.

Men det är politikens fel, inte skolornas.

Daniel Persson är politisk redaktör i Norrbottens-Kuriren.