Den framgångsrika drönaroperationen mot al-Qaidas ledare och medgrundare Ayman al-Zawahiri i Kabul nyligen var en tydlig påminnelse om USA:s förmåga att leta rätt på och likvidera terrorister, oavsett var i världen de befinner sig.
Men samtidigt väcks frågan: hur kunde al-Zawahiri befinna sig i Afghanistans huvudstad? Innebär hans vistelse där att Afghanistan åter är att betrakta som en bas för internationella terrororganisationer som al-Qaida?
Det har gått snart ett år sedan den kaotiska evakueringen av Kabul, när det kraftfullt omvärldsfinansierade styret rasade ihop och talibanerna till synes utan något motstånd alls tog makten. Utvecklingen sedan dess har i stor utsträckning tilldragit sig i skymundan av andra kriser och konflikter, inte minst Rysslands invasion av Ukraina.
I april rapporterade Världsbanken att den negativa ekonomiska utvecklingen under de sista månaderna av 2021 hade utplånat samtliga ekonomiska framsteg som hade uppnåtts sedan 2007. BNP per capita väntas minska med 30 procent från slutet av 2020 till slutet av detta år. ”Afghanistans nuvarande ekonomiska kris riskerar att omintetgöra de utvecklingsframsteg som har gjorts under de senaste två decennierna”, konstaterade Världsbanken. Alla de miljarder och åter miljarder som har satsats på utveckling och återuppbyggnad kan därmed betraktas som förlorade.
Humanitär kris och ekonomisk kollaps har gått hand i hand med att talibanerna har återinfört stora delar av den förtryckande regim för vilken de redan var ökända. Förhoppningarna om att talibanerna denna gång skulle visa sig mer ”moderna” eller mer benägna att anpassa sig till omvärldens förväntningar har grusats.
Synen på Afghanistan i västvärlden har också förändrats. Efter 20 års ansträngningar och 145 miljarder dollar satsade på återuppbyggnaden av Afghanistan enbart av USA, sa president Joe Biden i augusti 2021 att USA inte har något avgörande nationellt intresse att värna i Afghanistan utöver att förhindra att landet används som bas för attacker mot USA. Hade attacken den 11 september 2001 letts från Jemen istället, sa presidenten, skulle USA aldrig ha utkämpat något krig i Afghanistan trots att det vid den tiden styrdes av talibanerna. Aptiten på nationsbyggande av det ambitiösa slag som prövades i Afghanistan 2001-2021 är obefintlig.
Frågan är dock nu om ens det betydligt mer begränsade målet, att neka terrorister tillgång till Afghanistan som bas för sina aktiviteter, uppnås. I avtalet mellan USA och talibanerna som slöts när Trump var president talades om al-Qaida inte skulle få verka i Afghanistan för att rekrytera, utbilda, samla in pengar och så vidare. Inte heller skulle al-Qaida få sprida hot mot USA från afghansk mark.
Men i sitt uttalande om al-Zawahiris död sa president Biden att Zawahiri hade ”spelat in filmer, även under de senaste veckorna, där han uppmanade sina följare att angripa USA och våra allierade”. Att detta skulle ha skett utan talibanstyrets vetskap är osannolikt. Därmed finns skäl att rikta betydligt mer uppmärksamhet mot Afghanistan än vad som har varit fallet under det senaste året.
Daniel Braw är utrikesdebattör och fil.dr i historia.