I gårdagens NT kunde vi läsa om hur flyktingar på väg till Europa är villiga att betala upp till 65 000 kronor för ett förfalskat syriskt pass. Personer som flyr från Syrien har nämligen asylrätt inom hela EU. Passen säljs av såväl terrorsekten IS som av flyktingsmugglare i Turkiet. Flyktingarnas desperation blir miljonintäkter för mördare och den organiserade brottsligheten.
Sverige har sin variant på passproblematik. Svenska pass anses vara bland de bästa i världen. I den mening att som svensk medborgare kan du resa fritt i större delen av världen utan större begränsningar. Således är det inte förvånande att svenska pass är högvaluta på svarta marknaden. Detta har svenska myndigheter hanterat på sedvanligt svenskt sätt. Med grundmurad naivitet och total ovilja att ens se det minsta problem med att det helt saknas begränsningar på hur många pass en person kan hämta ut. Konsekvensen av dessa naivitetens skygglappar är att det i dag beräknas finnas 200 000 svenska pass på vift i världen. Till dumheten kan läggas att myndigheterna inte ens har vett att spärra de pass som tappas bort.
Anders Jörle var presschef på UD mellan 2008 och 2012. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver han om hur passfrågan negligerats på departementet under mycket lång tid. Ingen har brytt sig och de som påpekat situationen har ignorerats. Jörle hänvisar till en SOU utredning som gått igenom hur olika personer ”tappat” bort pass och fått nya. En person i Turkiet har hämtat ut ett dussin pass. 56 personer har hämtat ut åtta pass var mellan 2009 och 2013. 5000 personer har fått fyra pass och en person har fått 18. Alliansen gjorde under sina åtta år vid makten inte ett dugg åt frågan, varken från UD eller justitiedepartementet. Regeringen Löfven tillsatte en utredning och levererade ett lagförslag som skärper reglerna något, denna lag ska träda i kraft till sommaren.
Fast det fanns en del som trots allt försökte stoppa absurditeten. ”Utskottet kan mot bakgrund av vad som redogjorts för ovan konstatera att en rad olika åtgärder vidtas för att minimera risken för missbruk av rätten att erhålla pass. Utskottet anser att något initiativ inte bör tas från riksdagens sida och avslår motion Ju252.” Justitieutskottet betänkande 2009/10 är ett svar till riksdagsledamoten Elisabeth Svantesson (M) (nu andra vice partiordförande) som i en motion skrivit bland annat följande: ”Det borde inte vara möjligt att gång på gång förnya sitt pass. Istället måste Sverige börja ogiltigförklara borttappade pass, vilket tekniken i dag medger. Det handlar helt enkelt om att göra det möjligt att makulera borttappade pass så att de försvinner helt ur systemet”. Svantesson ville dessutom att det skulle noteras hur många pass en person plockat ut och att en polisutredning skulle påbörjas efter ett visst antal förnyade pass. Det naturliga måste vara att en polisutredning görs efter ett visst antal förlorade pass innan ett nytt utfärdas.
Svantesson mötte ingen förståelse från Alliansmajoriteten i utskottet, eller de andra partierna. Den svenska passcirkusen har snurrat allt för länge och är en pinsam fläck på svensk myndighetsutövning.