Vi får inte vika ned oss som nation

Den förhöjda terrorhotnivån ligger kvar på en fyra i en femgradig skala.

Strömmer lyckades vara pedagogisk och förklara att skalan är en signal riktad till myndigheter som en vägledning om vilken nivå de ska lägga sitt säkerhetsarbete på.

Strömmer lyckades vara pedagogisk och förklara att skalan är en signal riktad till myndigheter som en vägledning om vilken nivå de ska lägga sitt säkerhetsarbete på.

Foto: Stefan Jerrevång/TT

Ledare2023-12-12 05:00
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

Polisen kommer utöka sin bevakning på vissa platser under julhelgen. Men vanligt folk uppmanas att fortsätta leva som de gjort tidigare. Arrangörer uppmanas att gå vidare med vad de planerat. Hoten ska inte få oss att vika ned oss som nation. Det var budskapet när justitieminister Gunnar Strömmer (M) höll presskonferens tillsammans med Säkerhetspolisen och Noa på fredagen. 

En reflektion är att en femgradig skala av hot inte är särskilt användbar för medborgaren. Var är hotet högt och vem är det som hotar oss, hade varit mer användbart att få veta. Men Strömmer lyckades vara pedagogisk och förklara att skalan är en signal riktad till myndigheter som en vägledning om vilken nivå de ska lägga sitt säkerhetsarbete på.

En annan reflektion är att hotbilden mot Sverige inte varit större sedan de hetaste dagarna av kalla kriget. Hoten är främst tre: extremism, främmande makt och grov organiserad brottslighet. När det gäller extremismen poängterade justitieministern att om den tidigare kunde delas in i tre grupper; vitmakt, autonom vänster och våldsbejakande islamism, är det nu den tredje som är anledning till den förhöjda hotnivån.

Intressant är också att de olika hoten kan samverka. Till exempel har statliga aktörer bidragit till att piska upp hat mot Sverige i den så kallade LVU-kampanjen och genom att framställa Sverige som islamfientligt. Något som förstås i sig aktiverar hotet som kommer från extremister. Den grova brottsligheten finns i bakgrunden, kräver resurser och minskar tilliten i samhället.

Den utrikespolitiska händelse som annars har bidragit till det spända läget under hösten verkar vara Hamas attack på Israel den 7 oktober. Kriget som fortfarande pågår skapar polarisering även i Sverige. Det är inte svårt att lista ut att den fördubbling av medel till skydd för trossamfund som regeringen drivit igenom främst syftar till att öka bevakningen av judiska platser.

Det är stor skillnad på hur både regering och polisen talar om detta nu jämfört med när terrorresorna pågick som värst 2015. Det var som om beslutsfattarna inte låtsades om det då.

Nu är blåögdheten borta. Det arbetas konstant med att göra det svårare att skada Sverige. Terrorlagstiftningen har skärpts och både polis och säkerhetspolis har fått utökade verktyg att hålla koll på de extrema miljöerna. De inre gränskontrollerna har också utökats och nu arbetar myndigheterna aktivt med att utvisa farliga personer ur Sverige. 

Kan vår lilla demokrati fortfarande spänna musklerna och agera när det gäller? Låt oss sätta vår tillit till det och under tiden fortsätta som vanligt.