Nu är lågkonjunkturen här! Fast vi har hört det några gånger tidigare och dessutom är det inte riktigt sant. Som bekant talar ekonomerna hellre om en konjunkturavmattning. Var gränsen mellan det ena och andra går är flytande och med tanke på hur svag tillväxten redan är, skulle man kunna tro att övergången blir lika gråmelerad som vilken oktoberdag som helst.
Högkonjunkturen är åtminstone över, enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos som presenterades under onsdagen. Vi är inne i en "avmattningsfas", fast det kan faktiskt bli mer dramatiskt än det låter som.
Sålunda väntas arbetslösheten öka, från en redan relativt hög nivå, till 7,1 procent nästa år. Långt ifrån den EU:s lägsta arbetslöshet som Stefan Löfven en gång utlovade...
Framför allt torde arbetslösheten öka bland nyanlända, som redan drabbas i betydligt större utsträckning än infödda svenskar. Det kommer att sätta välfärdssystemen under förnyat tryck. Rimligtvis borde detta också påverka den fortsatta invandringsdebatten.
Samtidigt blir hela Sverige fattigare, om man ganska bokstavligt räknar i kronor och ören. Sakta, men alltför säkert försvagas den svenska kronan mot såväl euron som dollarn. I det förra fallet får man numera blott nio cent för varje krona.
Den som åker utomlands får känna på vad detta innebär, men också svenska företag drabbas. Och till skillnad från fordom är en svag svensk krona inte nödvändigtvis den konkurrensfördel den brukade vara. Världen är sammankopplad och många företag är beroende av importvaror för sin tillverkning. Det man vinner på gungorna förlorar man då på karusellerna.
Kronans försvagning förklaras på olika sätt, däribland att små valutor alltid är mer utsatta än stora när det blåser kallt i världsekonomin. Till detta kommer den famösa minusräntan, vilken syftar till en sundare inflationsnivå – men gör kronan mindre intressant för internationella placeringar. Hur man än vrider och vänder på det tycks det bli fel.
Ett alternativ som varit sovande under många år nu är då ett svensk euro-medlemskap. Euron skulle fungera valutapolitiskt stabiliserande för Sverige. Det finns ingen anledning till att vi skulle ha sämre förutsättningar än andra europeiska länder.
Naturligtvis är det ett stort steg, som inte bör tas lättvindigt. Men för var dag som kronan försvagas ökar behovet av en seriös euro-debatt bortom hittillsvarande ideologiska låsningar.